Jaha...
Och hur bra tycker du det går med det där bloggandet då Honey...?
Känns jävligt typiskt mig tyvärr...
Även om jag är jävligt imponerad över att jag faktiskt fortsatt så länge som jag gjort.
Mitt intresse kan ibland vara ytterst flyktigt.
Men intresset är inte förlorat... Det är bara så att tiden inte räcker till. Jag kan gå runt och formulera inlägg i huvudet men sen kommer de inte längre...
Det beror kanske på att jag vill sitta i fred och blogga och nu för tiden har jag inte så mycket tid för mig själv.
Tiden delas upp mellan pojkvän, jobb och hushållssysslor...
Det är inte heller en alldeles smärtfri omställning...
Från att vara ensam och jobba natt med mycket ledigt till att jobba dag och leka med pojkvän.
Eller är det bara jag?
Men helt ärligt...
Var fan tar tiden vägen?
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
4 kommentarer:
Det kan man undra! Själv misstänker jag starkt att det finns ett svart tidshål som förföljer mig och förbrukar min tid när jag minst anar det.
För övrigt har jag beställt en extradag till mina veckor men den är tydligen restnoterad hela tiden och leveransdagen flyttas ständigt fram...
Äh jag fattar inte heller ett skit av det. Men lite bättre blogging från dig tycker jag ändå att vi kan få :) Vi var ju faktiskt före honom...
Det här känner jag igen mig i. Tycker också om att blogga ifred, men när jag kommer hem till pojkvännen går det bara inte. Det tar bara slut. Pang. Boom. Stopp.
Men sluta inte skriva. Jag gillar att läsa dina texter, även om jag började nyligen.
åh vad ni är söta :)
Skicka en kommentar