The Fratellis - Chelsea Dagger

Efterlysning...

Vansinne...

I Shrek the Third trailern, som går på tv4, spelar de en väldigt trallvänlig låt som kör runt i min hjärna som faan.

Na nanana nanana nananana osv...

Ja ni vet...

Jag kan bara inte för mitt liv lista ut vad den heter eller vem som spelar.

Please help?

Vad att göra på väg till jobbet när Harry Potter är färdigläst...

Och i djupet under IKEA väntar H&M...

Logik...?

Pojken har fått en påse curry av sin mor.
Pojken tar med curryn hem till flickan.
Pojken packar upp sin väska och placerar påsen med curry på vardagsrumsbordet.
En dag senare upptäcker flickan detta och påpekar... -Det ligger en påse curry på vardagsrumsbordet...?
Pojken svarar att han har fått den av sin mor.
-Trevligt säger flickan.
Dagen efter har påsen med curry flyttat sig.
Från vardagsrumsbordet till skåpet i hallen...
Kryddor förvaras varken i eller på ett skåp i hallen.
Skåpet i hallen står en meter från köket.
Vet ni vad jag tror...?
Jag tror att påsen faktiskt har förflyttat sig själv och jag tror helt enkelt att den tagit en vilopaus i hallen.
Currypåsar har nog inte så långa ben så det kan vara jobbigt att gå den långa vägen från vardagsrummet till köket.

Vad tror ni?

En massa dravel...

Lönen brakade in på kontot avsevärt mycket fetar än vanligt...
Märkligt...
Inte rota så kanske man får behålla pengarna...?

Neeeeeeh.

Har de betalat ut dubbelt för övertid?
Jepp.
Kommer de att dra av det på nästa lön?
Det kan du ge dig fan på.
Kan jag göra något åt det?
Förmodligen inte.
Om det suger.
Nått så in i helvete.

Har som gäst besökt SPAet (?) på mitt jobb.
1h massage gratis.
Very nice...
Flickan var dock näst intill våldsam så stark var hon i fingrarna... Eller vad det nu var hon använde sig av lite då och då gjorde det ruskigt ont.
Fast ändå inte på nått sätt...
Men det var ändå jävligt nice.
Pain is your friend...

Monkey...

Nattens apryck resulterade i att jag bet mig i tungan.

Jag ber härmed att få tacka evolutionen för att munnen inte är full med huggtänder...

För att inte tala om...

... den fruktat tunga, en gång om året återkommande, dagsattdeklareraidanmark-ångesten...

Och nu är det BRÅTTOM!

Instant retail therapy...

Det händer lite då och då att jag är i behov av terapi.
Den typen man betalar för och som resulterar i en påse i handen innehållande något trevligt.
Men...
Ibland funkar det inte lika bra...
Som tex när man står där med sin påse i handen och känner...
-Varför i hela friden gjorde jag nu såhär? Jag har ju faktiskt inte riktigt råd med det här...
Eller när betalningarna ramlar in på det danska kortet (ett par dagar efter köpen eftersom allt går långsammare i danmark) och det kontot helt plötskigt skriker MINUS...


För att inte tala om när kreditkortsräkningen dunsar ner på dörrmattan...

"Köp dig fri köp dig lycklig..."

sa Charta 77...

Det funkar sådär...

Det där med att det är fel i huvudet på mig...

I Danmark får du full lön från första sjukdagen.
Vad tror ni det leder till?
Att en fis på tvären är nog anledning att sjuka sig och stanna hemma nån dag tills man är ledig... Man blir liksom "långledig" och får full lön.
Ja ja bla bla vissa är ju sjuka på riktigt bla bla bla, men nu bestämmer jag att vi helt enkelt bortser vi från dem.
Vissa är helt enkelt oftare "sjuka" än andra och det är jävligt uppenbart.
De har stått och jobbat hela kvällen med mig utan ett pip, nys, host eller snorande och så ringer de in och sjukar sig klockan ett nästa dag. Min chef ringer och frågar om jag kan tänka mig att komma in och jobba extra på min enda lediga dag och jag får ångest för att jag säger nej.
Vad e det för fel i huvudet på mig?
Inte fan ska jag behöva må dåligt över att säga nej till en extra vagt, något som jag har all rätt att göra. Det är ett helvete att få schemat att gå ihop för att folk bara är "sjuka" i kör. Idag är det 3 personer sjuka. 3 personer som vi inte kan vara utan, deras platser måste fyllas med andra nissar annars går det inte ihopa och det är just det som jag tycker är jobbigt med att säga nej. Jag vet att om de INTE får in någon annan att ta deras platser så kommer de som är kvar att få jobba häcken av sig och det är där skon klämmer.
Förra årets dag med husets absolut högsta sjukfrånvaro var Danmarks varmaste dag. Vad säger det...?
Jag vet att min chef inte försöker ge mig dåligt samvete med vilje men det är frustrerande för henne också att inte få in folk som kan hjälpa till och jag är tyvärr dum nog att ta åt mig om jag säger nej.
Ibland måste jag tyvärr säga att jag inte tycker om mina kollegor.

I biffen...

Försökte ge The Departed en ny chans.
Det gick sådär...
Visst det är en film med många bra skådespelarinsatser men jag blir bara så lack på slutet och då kan det tyvärr kvitta hur bra filmen varit innan det.

Children of Men däremot...
Honey likes.
Minsann om jag inte fällde en tår eller två när barnskrik får "vuxna" män att sluta slåss, och nu är inte jag den som lipar till filmer i vanliga fall.

Satt igenom The Zodiac igår kväll.
Det är en låååång långfilm.
För att inte tala om att den är ganska beige. Rent färgmässigt alltså, men jag tyckte allt den var bra ändå.


På fredag blir det pirater för hela slanten...

Me like witty Jack...

Danskjävlar...

Jag förstår verkligen inte vad det är som gör att det är totalt jävla omöjligt för danskar att köra alternativt dirigera tåg så att de går i tid enligt tidtabellen...? Någon som kan upplysa mig om det? Är nu tvungen att sitta på malmö c och vänta i en hel jävla timme på nästa tåg vidare till ankdammen bara för att tåget från jobbet inte behagade köra när det skulle... Och det suger som fan. Dåligt batteri i telefonen har jag också... *suck*

Mexikansk tråkföljetong...

Ja ja jag ska sluta tjata om den jäkla blomman...

Men...

Nu har den faktiskt slagit ut...

Eller tja en av dem, jag har två lökar till nämligen... Massor med mera bloggmaterial...

Ja jag skojjar...

Anyways...


Blompungen öppnade sig tidigt igår morse när jag redan hade lämnat hemmet och för att den inte skulle förpesta hemmet men heller inte frysa ihjäl på balkongen så fick den flytta ner i källaren.
Så jag lyckades faktiskt missa den berömda doften för när jag gick ner i källaren för att hämta den idag så hade den slutat lukta... Men jag fick höra att det hade luktat gödsel i vardagsrummet...








Men visst ser den cool ut?

Mexikansk mördarlök...

Hur ska detta sluta ???

Mexikansk mardröm fortsättning...

Ja eftersom jag har dåligt med tid att sitta vid datorn och blogga roar jag mig med att mobilblogga... Tyvärr har jag inte lyckats lista ut hur man får in två bilder i samma inlägg så det fick bli två inlägg... En av lökarna hotar nämligen med att slå ut medans jag inte är hemma idag och jag hade inte hjärta att ställa ut saken på balkongen innan jag gick... Det är lu kallt... Kan bli en spännande upplevelse att öppna dörren i kväll...

Mexikansk underblomma...

Min söta mamma har varit på trädgårdsmässa i Göteborg och köpt konstiga lökar... Den heter tydligen mexikansk underblomma och kan stå rakt upp och ner på ett fat utan vatten eller jord och blomma. När den blommat ska man tydligen plantera den och så kan den leva vidare. Mamsen fick inte så hemskt mycket information av säljaren så hon bad mig kolla på nätet hur vi skulle gå till väga med denna mycket spännande växt. Google to the rescue... Nu visar det sig då så att denna växt även kallas för "stinkkalla" för när den slår ut luktar den öppen r*v... Man säger tacktack söta mamma...

På toadörren...

Jag förstår inte.


Men gör man egentligen någonsin det?

Jaha ja...

Så var vi där igen....

Födelsedag...

Grattis på mig :)

Om det blir kalas...?

I badrummet så klart...

Felparkering...

Bad hairday...

Om man har en dålig hårdag....

Ni vet en sån där dag när ansiktet känns flottigt, ögonbrynen är i behov av en omgång, händerna är torra och fnasiga, bikiniformen kan inte ens anas och man gott hade kunnat lägga ner liiite mer tid på make upen...

Inte fan blir det då bättre av att behöva stå på jobbet och tala med den här mannen...

Starkt jobbat Honey...

Jag har gjort ett dåligt val. Jag gör det ibland, tror att jag gör ett klokt val men ack nej. Tycker att jag ska vara annorlunda och vill inte göra samma som alla andra och så slutar det med att det kommer tillbaka och slår mig i nacken.

Det suger.

Jag har väl åtminstone vuxit ifrån reaktionen att ohämmat gråta tills jag får det jag vill.
Frågan är väl kanske om jag inte skulle kunna tänka mig att ändå göra det i det här fallet för fy fan vad det här stör mig.

Jag har ingen annan än mig själv att skylla för denna dumhet, (eller tja, lyssnade lite på pojkens åsikt ;) men fattade själv beslutet) detta oerhört korkade val som jag förmodligen kommer att få dras med ett tag framöver.

Vad har jag då gjort som möjligtvis kan skapa sådan irritation?

Jag har skaffat fel mobil.

Satans eget redskap för att driva världen till vansinne.

En satansjävlarövNokia N73.

Skaffa aldrig någonsin denna telefon.

Den är värdelös.

Man kan ju undra varför i hela friden jag ansåg att det var dags att göra mig av med min älskade K750, och varför i helvete fick jag för mig att jag skulle ha en Nokia?

Visst.

Den är ny och fin och den kan massor med saker (har jag hört)…

Men…

Den är långsam så du får vänta tills någon gång nästa vecka innan den tycker att NU kan vi starta det här lilla programmet.

90% av bilderna, tagna av den fantastiska 3,2 Megapixel kameran med Carl Zeiss optik, blir värdelösa. Telefonfanskapet behöver exakt perfekt ljus och måste hållas alldeles jävla blixtstilla i de 20 sekunder det tar att ta en bild.

Vill man då inte spara denna bild utan slänger den direkt då hänger sig fanskapet helt jävla omotiverat så batteriet måste plockas ut för att få liv i skiten igen.

Den vägrar lyda mig när jag vill att den ska söka nät manuellt och sen GE FAN I att söka automatiskt. Har jag sagt att den ska söka manuellt så ska den fan inte, två sekunder senare, bli schizofren och automatiskt byta operatör utan att jag talat om det för den.

Det ringer inte i headsetet. Spelar man musik med headsetet inkopplat och det ringer eller man får ett mess så ringer/piper det inte i headsetet, det blir bara tyst och så ringer det i telefonen istället.

För att bara nämna några av alla de irritationsmoment som den här jävla telefånen skapar. Nu är den dessutom inlämnad för att få ny mjukvara, det kommer ju att lösa sååååå många problem... Yeah right...

Får man lov att byta om man inte är nöjd med en vara?

NEEEEEEEEEEEEEEEEEEEE!!!

Usch jag blir så arg bara av att tänka på skiten och det suger att jag ångrar mig… Men visst. Shit happens…. Det är bara att bita ihop och gå vidare…

Har fan funderat på att sälja skiten och köpa en ny men man är ju bunden till den här luren i typ 16 månader till så det känns ju sådär ekonomiskt…

Fan vad det här suger.

I will never ever cheat on Sony Ericsson again…

Det snöar...

Jaha...

Nån vit vinter får vi fan inte men snö i mars det tycker vädergudarna är en alldeles lyyyyyysande idé... Man blir liksom på så fantastiskt bra humör. Det spritter av glädje i hela kroppen och man vill ingenting hellre än jubla och dansa naken i det underbara vädret...

Eller?

Kanske inte.

and the shit just keeps on coming...

Går jag ut på balkongen för att plocka ner julslingan* från balkongräcket?
Jo men visst. Håller ju ändå på att packa ner julpyntet** i kartonger så då kan den ju lika bra få åka ner.
Är det lönt att spara skiten när det ändå bara är halva slingan som lyser?
Nej inte direkt.
Är jag fortfarande på dåligt humör?
Jepp.
Blir det månne så att jag kanske tar i lite mer än nödvändigt om jag är på uselt humör?
Kan nog vara så ja.
Det är väl inte så att jag lyckas knäcka ena fästet till vind/insynsskyddet som sitter på räcket för att få loss ljusfanskapet trots att jag klippt sladden i små bitar?

Jo men självklart.

*Je je jag vet att det mars...
**Bite me...

It sucks to be me...

Ja fortfarande....

Satansjävlakukhelvete...

Inte för att det gör så jävla ont men nu är jag fucking handikappad.

Amputerad.

Det hade väl förmodligen gjort ondare om jag inte trippade på smärtstillande för halsen.

Ja ja skyll mig själv för min jävla fåfänga men det suger fan att vara jag.

Vaknar och är på dåligt humör och så det här ovanpå det.
Detta kommer jag dessutom att få dras med ett tag och det ser ju såååå förbannat snyggt ut.

Det var fan länge sen det gick så här illa.

Ok då...

Det gör ont...

Helgens utmaningar...

Var en sväng i Dublin här i våras och kunde inte låta bli att shoppa lite på HMV.
Det blev bland annat V för Vendetta.
På baksidan står det som ni kan se att filmen finns på disc 1.

Men vilken disc som är vilken...?

Det finns ju alltid en möjlighet att jag blivit lokalt blind och verkligen inte ser men det hela slutade med att jag fick ta en disc på måfå och testa i spelaren...

Ok... So far so good...

Nu är inte jag den som väljer att se mina filmer textade om valmöjligheten finns men vissa filmer är lite mer språkligt utmanande än andra.
Språket i V för Vendetta skulle jag nog vilja säga är lite mer avancerat än i många andra filmer.

Idag kan du få dina filmer textade på ungerska och arabiska om du så vill...
Tror ni min utgåva är textad på svenska?

Neeee...

"V: [Evey pulls out her mace] I can assure you I mean you no harm.

Evey Hammond: Who are you?

V: Who? Who is but the form following the function of what and what I am is a man in a mask.

Evey Hammond: Well I can see that.

V: Of course you can. I'm not questioning your powers of observation I'm merely remarking upon the paradox of asking a masked man who he is.

Evey Hammond: Oh. Right.

V: But on this most auspicious of nights, permit me then, in lieu of the more commonplace sobriquet, to suggest the character of this dramatis persona.

V: Voilà! In view, a humble vaudevillian veteran, cast vicariously as both victim and villain by the vicissitudes of Fate. This visage, no mere veneer of vanity, is a vestige of the vox populi, now vacant, vanished. However, this valorous visitation of a by-gone vexation, stands vivified and has vowed to vanquish these venal and virulent vermin van-guarding vice and vouchsafing the violently vicious and voracious violation of volition.

V: The only verdict is vengeance; a vendetta, held as a votive, not in vain, for the value and veracity of such shall one day vindicate the vigilant and the virtuous.


V: Verily, this vichyssoise of verbiage veers most verbose, so let me simply add that it's my very good honor to meet you and you may call me V.

Evey Hammond: Are you like a crazy person?

V: I am quite sure they will say so."

Jepp... Me like IMDb.

Dagens terapisyssla...

Organisera min filmsamling...

Mina DVD:er alltså...

Har än så länge hunnit lägga upp 92 filmer i min lista på Discshop och då har jag ändå en hel hylla kvar...

*pust*

Och alla videofilmerna då...

Alla 140...
(+- 15 eller nått )

Ja de kommer jag att fortsätta ignorera.

Diet...

Det är lite som att vara på diet med den här halsen...
Man kanske tom kan gå ner lite i vikt på köpet...?
Matintaget består mest av kall nyponsoppa och smoothies på diverse frukter och bär.


Ja just det ja...

Så var det visst lite sånt här också...

I en Konsumbutik nära mig...

Kan man tydligen hitta ett dansband...

Ett enmansdansband...

Med keyboard...

På skånska...

Det sugej att vaja jag...

Jepp...
It sucks to be me jight about now.

Jag kan inte säga "r".

Låter mer som [ae:j] eller nått... Nej jag var väl aldrig bra på att skriva fonetisk skrift heller då.

Men visst... Det är väl kanske inte det allra värsta.

Det gör ont.

Som faaan.

Inte hela tiden kanske men på väg ner och mellan "voltarentripparna" är det så lagom roligt att vara jag.

Börja från början kanske? Ok då...

Förra våren roade jag mig med ett antal halsbölder och halsflussar. Vid sista vändan och farbror doktorn tyckte han att det kanske kunde vara på sin plats att helt enkelt ta bort halsmandlarna. Vid det tillfället var jag ganska trött på att bli sjuk en gång i månaden så det tyckte jag lät som en bra idé.
Yeah right...
Med våra fina vårdköer tog det så lite drygt 6 månader för mig att få en tid till operation.
När papperna kom började jag fundera lite över det hela.
Är det verkligen nödvändigt nu? Jag har ju faktiskt inte varit sjuk på ett bra tag.
Vad gör egentligen mandlarna? Kommer det göra ont?
Bla bla bla...
Jag blev i alla fall inskriven. Trycktestad, blodsugen, utfrågad och hemskickad med tvättsvampar för att återvända för operation dagen efter. På fastande magen och skrubbad i sprit.
Så med ytterst fnasigt ansikte (för inte fick man smörja in sig med något efter spritskrubben), iförd knästrumpor och en ruskigt snygg nattskjorta går jag så för att möta min bödel.

Intressant hur alla som kommer och ska prata med mig, under tiden jag ligger och väntar på operation, måste klappa mig på handen som de precis har stuckit i med en fet nål och satt ett plaströr i...

Jag har aldrig blivit opererad eller sövd förr så jag låg mest och skrattade åt första halvan av narkosmedlet... Sen började det göra jävligt ont i armen och det hela kändes som en dålig fylla. Ni vet när man fått FÖR mycket och är på väg att däcka för att garanterat spy när man vaknar.

Sen tog operationen ungefär 2 sekunder.

Sen var man bakfull en dag. Med fingertutt, syrgasmask, rör i handen och klisterlappar med sladdar till maskiner som piper samtidigt som det snöade järnet utanför fönstret.
Farbror doktorn tyckte bakefter att det var rätt val att ta bort mandlarna, de hade tydligen inte varit särskilt snygga. Själv är jag dock fortfarande något tveksam.
Fick höra en massa skrämselpropaganda, bland annat från min egen rara bror, innan operationen medans en av min mors bekanta tyckte att "det känns som en taskig halsfluss men det går över".

Mhm... En jävligt bitchig halsfluss I shit you not.

Sjukskrivning i två veckor, en seriös laddning smärtstillande i "torpedformat" och enbart kallt och flytande i minst en vecka.
Nu har jag snart varit hemma en vecka och jag kan lugnt meddela att jag kommer att fortsätta med det kalla och flytande ett tag till även om smoothies, glass och nyponsoppa kan bli något tråkigt i längden...

Det gör ont att vara jag...

Jaha...

Och hur bra tycker du det går med det där bloggandet då Honey...?

Känns jävligt typiskt mig tyvärr...
Även om jag är jävligt imponerad över att jag faktiskt fortsatt så länge som jag gjort.
Mitt intresse kan ibland vara ytterst flyktigt.

Men intresset är inte förlorat... Det är bara så att tiden inte räcker till. Jag kan gå runt och formulera inlägg i huvudet men sen kommer de inte längre...
Det beror kanske på att jag vill sitta i fred och blogga och nu för tiden har jag inte så mycket tid för mig själv.
Tiden delas upp mellan pojkvän, jobb och hushållssysslor...
Det är inte heller en alldeles smärtfri omställning...
Från att vara ensam och jobba natt med mycket ledigt till att jobba dag och leka med pojkvän.

Eller är det bara jag?

Men helt ärligt...

Var fan tar tiden vägen?

Snäll och trevlig...?

Jag envisas med att hävda, trots att det finns de som säger emot, att jag är snäll och trevlig men lite då och då får jag väl erkänna att jag allvarligt funderar över om det kanske trots allt bara är hittepo* ändå...

Jag springer (snyggt att inleda med en motsägelse... nåväl...) mot centralen för att nå tåget till jobb. Utanför centralen står de... Grälla och påträngande i stort antal... De j**la gratistidningsutdelarna.
De är ju för faen hur många som helst och de är överallt och ska tvunget försöka pracka på, förlåt erbjudaaaa, sin tidning som OCKSÅ finns över allt. Tåg och papperskorgarna svämmar över av alla dessa tidningar och de som inte kastats på lämpligt ställe slutar sina dagar som små regnuppblötta, guckiga pappersmassehögar på marken. Anyways åter till historian...
Han (en liten pojk ur dagens gratistidningsutdelarflock) tar tidigt sikte på mig.
Bråttom har jag.
Han håller sin tidning i den utsträckta armen och tittar uppfordrande på mig där jag kommer skuttande.

Jag är inte på humör, vilket resulterar i ett...

-Ser det ut som jag vill ha din tidning...?

....................................

*telefonen ringer*

-Yes**...?

*tystnad*

*klick*

*mummelmummel*

-HejjagsökerHoneyärdetdu?

-Ja, vad vill du sälja då?

-Digitaltv.

-Jaha då tycker jag att du kan ringa en annan dag då.

-...? Ok hej.


Dagen efter...

*telefonen ringer*

-Yes...?

*tystnad*

*klick*

*mummelmummel*

-HejjagsökerHoneyärdetdu?

-Jepp och du vill sälja digitaltv.

-Ja. Vad tycker du om det?

-Du... När jag sa att jag tyckte ni kunde ringa en annan dag så menade jag inte i morgon.

-Öh. Tack hej.

........................................

På väg mot tåget hem från Malmö idag, som alltid med lurar i öronen, passerar jag Stortorget. Här står det ett par medlemsvärvare av något slag. När jag närmar mig, utan att på något som helst sätt visa dem något intresse, delar de på sig och en av dem tar sikte på mig.
Ack så hurtigt tycker han...

-HEJ!

-Glöm det.


/Honey, sötare än socker...


*Skånska för "påhittat" för den som inte talar nämnda språk...
**Jepp... Så charmig e jag när jag svarar i telefonen...

I natt jag drömde något som jag förmodligen aldrig heller dröhömt förut...

Jag vaknar av att jag knuffar på den sött sovande pojken vid min sida...


-Va e de...?
Undrar den stackars misshandlade pojken.

-hnjjfsogbs...
Får han till svar, något han då inte nöjer sig med.

-Va e det...?
Undrar han igen och får till svar...

-Undskyld mig, det var ikke...

...?

Kan man kanske få det klassat som en arbetsskada...?

Att bara sådär, vakna mitt i natten och prata danska...?

Det där med lönehelg...

Saldot på samtliga mina konton är 2 siffrigt. (Eller tja 4 siffrigt om man räknar med örena också...)
Jag får inte lön förrän på onsdag...
Räntorna höjs, kursen sjunker...
Det är inget bra.
Alls.

Jag måste bli bättre på att spara pengar.

Eller iaf bättre förvalta det jag har.

I natt jag drömde något som jag aldrig dröhömt förut...

Jag drömde jag hade sökt en ledig tjänst och skulle jobba på...

Forex...

Jag var också inbjuden på middag hos en vän som redan jobbade där. På denna middag kom en annan gammal vän som jag inte sett på många år. Hon delade ut kartor med 1 ppiller till samtliga runt bordet...

Även pojkarna...

Hur var det nu med min menatal hälsa igen...?

Mitt skrivbord...

En vanlig dag på jobbet...

Hur var det nu egentligen med årets julklapp 2006...?

En av världens självklarheter...

Älskade lilla brorsbarnet är 3 år.
Klok som få, ser rakt igenom mig och säger...

-Honey du är konstig.

Om det där med att gå på bio...

Martin Scorsese's The Departed...?

Honey säger...

-Va faaan...?

-Värdelöst.