Är verkligheten fortfarande verklig om man lutar lite framåt?

Jag tycker inte om att väga mig.
Inte när jag var tjock och inte när jag var smal. Och definitivt inte när jag var gravid.
Jag äger dock en personvåg, som det så fint heter, och det händer att den får komma fram från under vasken och se dagens ljus lite då och då även om jag inte tycker om det.
Jag har nu kommit på min våg med att vara ganska egensinnig, känslig och glömsk. För att inte nämna disträ och ibland rent av elak.
Här följer en liten användarmanual.
För att få fram en siffra som skulle kunna vara din nuvarande vikt får du kliva på och av ett par gånger i följd och sen antingen ta ett medeltal av resultaten. Eller så får du helt enkelt hålla på tills du får samma vikt typ 3 gånger eller hur många gånger du nu behöver för att det ska kännas sant.
Känns nu inte denna vikt helt som du vill så kan du knuffa runt vågen lite på badrumsgolvet tills den blir nöjd och visar lite bättre siffror.
Du kan också, som en sista utväg för att inte bli helt deprimerad, knuffa vågen till rätt vrå av badrummet, ställa dig mitt på den med bägge fötterna och sen, utan att lyfta någon del av fotsulan, luta dig lite framåt.
Sen är det ju upp till dig vilken av alla dessa siffror du litar på.
Jag tycker i alla fall lite bättre om verkligheten när den lutar.