För att inte tala om...

... den fruktat tunga, en gång om året återkommande, dagsattdeklareraidanmark-ångesten...

Och nu är det BRÅTTOM!

Instant retail therapy...

Det händer lite då och då att jag är i behov av terapi.
Den typen man betalar för och som resulterar i en påse i handen innehållande något trevligt.
Men...
Ibland funkar det inte lika bra...
Som tex när man står där med sin påse i handen och känner...
-Varför i hela friden gjorde jag nu såhär? Jag har ju faktiskt inte riktigt råd med det här...
Eller när betalningarna ramlar in på det danska kortet (ett par dagar efter köpen eftersom allt går långsammare i danmark) och det kontot helt plötskigt skriker MINUS...


För att inte tala om när kreditkortsräkningen dunsar ner på dörrmattan...

"Köp dig fri köp dig lycklig..."

sa Charta 77...

Det funkar sådär...

Det där med att det är fel i huvudet på mig...

I Danmark får du full lön från första sjukdagen.
Vad tror ni det leder till?
Att en fis på tvären är nog anledning att sjuka sig och stanna hemma nån dag tills man är ledig... Man blir liksom "långledig" och får full lön.
Ja ja bla bla vissa är ju sjuka på riktigt bla bla bla, men nu bestämmer jag att vi helt enkelt bortser vi från dem.
Vissa är helt enkelt oftare "sjuka" än andra och det är jävligt uppenbart.
De har stått och jobbat hela kvällen med mig utan ett pip, nys, host eller snorande och så ringer de in och sjukar sig klockan ett nästa dag. Min chef ringer och frågar om jag kan tänka mig att komma in och jobba extra på min enda lediga dag och jag får ångest för att jag säger nej.
Vad e det för fel i huvudet på mig?
Inte fan ska jag behöva må dåligt över att säga nej till en extra vagt, något som jag har all rätt att göra. Det är ett helvete att få schemat att gå ihop för att folk bara är "sjuka" i kör. Idag är det 3 personer sjuka. 3 personer som vi inte kan vara utan, deras platser måste fyllas med andra nissar annars går det inte ihopa och det är just det som jag tycker är jobbigt med att säga nej. Jag vet att om de INTE får in någon annan att ta deras platser så kommer de som är kvar att få jobba häcken av sig och det är där skon klämmer.
Förra årets dag med husets absolut högsta sjukfrånvaro var Danmarks varmaste dag. Vad säger det...?
Jag vet att min chef inte försöker ge mig dåligt samvete med vilje men det är frustrerande för henne också att inte få in folk som kan hjälpa till och jag är tyvärr dum nog att ta åt mig om jag säger nej.
Ibland måste jag tyvärr säga att jag inte tycker om mina kollegor.

I biffen...

Försökte ge The Departed en ny chans.
Det gick sådär...
Visst det är en film med många bra skådespelarinsatser men jag blir bara så lack på slutet och då kan det tyvärr kvitta hur bra filmen varit innan det.

Children of Men däremot...
Honey likes.
Minsann om jag inte fällde en tår eller två när barnskrik får "vuxna" män att sluta slåss, och nu är inte jag den som lipar till filmer i vanliga fall.

Satt igenom The Zodiac igår kväll.
Det är en låååång långfilm.
För att inte tala om att den är ganska beige. Rent färgmässigt alltså, men jag tyckte allt den var bra ändå.


På fredag blir det pirater för hela slanten...

Me like witty Jack...

Danskjävlar...

Jag förstår verkligen inte vad det är som gör att det är totalt jävla omöjligt för danskar att köra alternativt dirigera tåg så att de går i tid enligt tidtabellen...? Någon som kan upplysa mig om det? Är nu tvungen att sitta på malmö c och vänta i en hel jävla timme på nästa tåg vidare till ankdammen bara för att tåget från jobbet inte behagade köra när det skulle... Och det suger som fan. Dåligt batteri i telefonen har jag också... *suck*

Mexikansk tråkföljetong...

Ja ja jag ska sluta tjata om den jäkla blomman...

Men...

Nu har den faktiskt slagit ut...

Eller tja en av dem, jag har två lökar till nämligen... Massor med mera bloggmaterial...

Ja jag skojjar...

Anyways...


Blompungen öppnade sig tidigt igår morse när jag redan hade lämnat hemmet och för att den inte skulle förpesta hemmet men heller inte frysa ihjäl på balkongen så fick den flytta ner i källaren.
Så jag lyckades faktiskt missa den berömda doften för när jag gick ner i källaren för att hämta den idag så hade den slutat lukta... Men jag fick höra att det hade luktat gödsel i vardagsrummet...








Men visst ser den cool ut?

Mexikansk mördarlök...

Hur ska detta sluta ???

Mexikansk mardröm fortsättning...

Ja eftersom jag har dåligt med tid att sitta vid datorn och blogga roar jag mig med att mobilblogga... Tyvärr har jag inte lyckats lista ut hur man får in två bilder i samma inlägg så det fick bli två inlägg... En av lökarna hotar nämligen med att slå ut medans jag inte är hemma idag och jag hade inte hjärta att ställa ut saken på balkongen innan jag gick... Det är lu kallt... Kan bli en spännande upplevelse att öppna dörren i kväll...

Mexikansk underblomma...

Min söta mamma har varit på trädgårdsmässa i Göteborg och köpt konstiga lökar... Den heter tydligen mexikansk underblomma och kan stå rakt upp och ner på ett fat utan vatten eller jord och blomma. När den blommat ska man tydligen plantera den och så kan den leva vidare. Mamsen fick inte så hemskt mycket information av säljaren så hon bad mig kolla på nätet hur vi skulle gå till väga med denna mycket spännande växt. Google to the rescue... Nu visar det sig då så att denna växt även kallas för "stinkkalla" för när den slår ut luktar den öppen r*v... Man säger tacktack söta mamma...

På toadörren...

Jag förstår inte.


Men gör man egentligen någonsin det?

Jaha ja...

Så var vi där igen....

Födelsedag...

Grattis på mig :)

Om det blir kalas...?

I badrummet så klart...

Felparkering...

Bad hairday...

Om man har en dålig hårdag....

Ni vet en sån där dag när ansiktet känns flottigt, ögonbrynen är i behov av en omgång, händerna är torra och fnasiga, bikiniformen kan inte ens anas och man gott hade kunnat lägga ner liiite mer tid på make upen...

Inte fan blir det då bättre av att behöva stå på jobbet och tala med den här mannen...

Starkt jobbat Honey...

Jag har gjort ett dåligt val. Jag gör det ibland, tror att jag gör ett klokt val men ack nej. Tycker att jag ska vara annorlunda och vill inte göra samma som alla andra och så slutar det med att det kommer tillbaka och slår mig i nacken.

Det suger.

Jag har väl åtminstone vuxit ifrån reaktionen att ohämmat gråta tills jag får det jag vill.
Frågan är väl kanske om jag inte skulle kunna tänka mig att ändå göra det i det här fallet för fy fan vad det här stör mig.

Jag har ingen annan än mig själv att skylla för denna dumhet, (eller tja, lyssnade lite på pojkens åsikt ;) men fattade själv beslutet) detta oerhört korkade val som jag förmodligen kommer att få dras med ett tag framöver.

Vad har jag då gjort som möjligtvis kan skapa sådan irritation?

Jag har skaffat fel mobil.

Satans eget redskap för att driva världen till vansinne.

En satansjävlarövNokia N73.

Skaffa aldrig någonsin denna telefon.

Den är värdelös.

Man kan ju undra varför i hela friden jag ansåg att det var dags att göra mig av med min älskade K750, och varför i helvete fick jag för mig att jag skulle ha en Nokia?

Visst.

Den är ny och fin och den kan massor med saker (har jag hört)…

Men…

Den är långsam så du får vänta tills någon gång nästa vecka innan den tycker att NU kan vi starta det här lilla programmet.

90% av bilderna, tagna av den fantastiska 3,2 Megapixel kameran med Carl Zeiss optik, blir värdelösa. Telefonfanskapet behöver exakt perfekt ljus och måste hållas alldeles jävla blixtstilla i de 20 sekunder det tar att ta en bild.

Vill man då inte spara denna bild utan slänger den direkt då hänger sig fanskapet helt jävla omotiverat så batteriet måste plockas ut för att få liv i skiten igen.

Den vägrar lyda mig när jag vill att den ska söka nät manuellt och sen GE FAN I att söka automatiskt. Har jag sagt att den ska söka manuellt så ska den fan inte, två sekunder senare, bli schizofren och automatiskt byta operatör utan att jag talat om det för den.

Det ringer inte i headsetet. Spelar man musik med headsetet inkopplat och det ringer eller man får ett mess så ringer/piper det inte i headsetet, det blir bara tyst och så ringer det i telefonen istället.

För att bara nämna några av alla de irritationsmoment som den här jävla telefånen skapar. Nu är den dessutom inlämnad för att få ny mjukvara, det kommer ju att lösa sååååå många problem... Yeah right...

Får man lov att byta om man inte är nöjd med en vara?

NEEEEEEEEEEEEEEEEEEEE!!!

Usch jag blir så arg bara av att tänka på skiten och det suger att jag ångrar mig… Men visst. Shit happens…. Det är bara att bita ihop och gå vidare…

Har fan funderat på att sälja skiten och köpa en ny men man är ju bunden till den här luren i typ 16 månader till så det känns ju sådär ekonomiskt…

Fan vad det här suger.

I will never ever cheat on Sony Ericsson again…

Det snöar...

Jaha...

Nån vit vinter får vi fan inte men snö i mars det tycker vädergudarna är en alldeles lyyyyyysande idé... Man blir liksom på så fantastiskt bra humör. Det spritter av glädje i hela kroppen och man vill ingenting hellre än jubla och dansa naken i det underbara vädret...

Eller?

Kanske inte.

and the shit just keeps on coming...

Går jag ut på balkongen för att plocka ner julslingan* från balkongräcket?
Jo men visst. Håller ju ändå på att packa ner julpyntet** i kartonger så då kan den ju lika bra få åka ner.
Är det lönt att spara skiten när det ändå bara är halva slingan som lyser?
Nej inte direkt.
Är jag fortfarande på dåligt humör?
Jepp.
Blir det månne så att jag kanske tar i lite mer än nödvändigt om jag är på uselt humör?
Kan nog vara så ja.
Det är väl inte så att jag lyckas knäcka ena fästet till vind/insynsskyddet som sitter på räcket för att få loss ljusfanskapet trots att jag klippt sladden i små bitar?

Jo men självklart.

*Je je jag vet att det mars...
**Bite me...

It sucks to be me...

Ja fortfarande....

Satansjävlakukhelvete...

Inte för att det gör så jävla ont men nu är jag fucking handikappad.

Amputerad.

Det hade väl förmodligen gjort ondare om jag inte trippade på smärtstillande för halsen.

Ja ja skyll mig själv för min jävla fåfänga men det suger fan att vara jag.

Vaknar och är på dåligt humör och så det här ovanpå det.
Detta kommer jag dessutom att få dras med ett tag och det ser ju såååå förbannat snyggt ut.

Det var fan länge sen det gick så här illa.

Ok då...

Det gör ont...

Helgens utmaningar...

Var en sväng i Dublin här i våras och kunde inte låta bli att shoppa lite på HMV.
Det blev bland annat V för Vendetta.
På baksidan står det som ni kan se att filmen finns på disc 1.

Men vilken disc som är vilken...?

Det finns ju alltid en möjlighet att jag blivit lokalt blind och verkligen inte ser men det hela slutade med att jag fick ta en disc på måfå och testa i spelaren...

Ok... So far so good...

Nu är inte jag den som väljer att se mina filmer textade om valmöjligheten finns men vissa filmer är lite mer språkligt utmanande än andra.
Språket i V för Vendetta skulle jag nog vilja säga är lite mer avancerat än i många andra filmer.

Idag kan du få dina filmer textade på ungerska och arabiska om du så vill...
Tror ni min utgåva är textad på svenska?

Neeee...

"V: [Evey pulls out her mace] I can assure you I mean you no harm.

Evey Hammond: Who are you?

V: Who? Who is but the form following the function of what and what I am is a man in a mask.

Evey Hammond: Well I can see that.

V: Of course you can. I'm not questioning your powers of observation I'm merely remarking upon the paradox of asking a masked man who he is.

Evey Hammond: Oh. Right.

V: But on this most auspicious of nights, permit me then, in lieu of the more commonplace sobriquet, to suggest the character of this dramatis persona.

V: Voilà! In view, a humble vaudevillian veteran, cast vicariously as both victim and villain by the vicissitudes of Fate. This visage, no mere veneer of vanity, is a vestige of the vox populi, now vacant, vanished. However, this valorous visitation of a by-gone vexation, stands vivified and has vowed to vanquish these venal and virulent vermin van-guarding vice and vouchsafing the violently vicious and voracious violation of volition.

V: The only verdict is vengeance; a vendetta, held as a votive, not in vain, for the value and veracity of such shall one day vindicate the vigilant and the virtuous.


V: Verily, this vichyssoise of verbiage veers most verbose, so let me simply add that it's my very good honor to meet you and you may call me V.

Evey Hammond: Are you like a crazy person?

V: I am quite sure they will say so."

Jepp... Me like IMDb.