*hicka*

Anledningarna till att den där uppringningen skrämdes är många, bla...

• Anställningstryggheten i Danmark är usel. Det är ganska enkelt att bli sparkad för "smågrejjer". Jo jag vet att det kanske är tramsigt men ibland när det har hänt något kan jag stressa en aning över det.
• Det finns tydligen en regel i det landet som säger att de faktiskt inte _får_ ringa hem till mig om jag är sjuk utan att det är jag som ska ringa dit och säga att jag har blivit frisk. Även detta trams eftersom jag inte tvivlar på att det var i största välmening.
• Jag mår väl egentligen fysiskt ganska ok. Hade det inte varit för att jag äter penicillin hade jag aldrig stannat hemma så här länge. Jag har ganska mycket ågren över att jag är hemma och inte mår sämre men flickebarnsdoktorn tyckte "stanna hemma en vecka". Är man sjuk så är man och då ska man stanna hemma tills man är frisk och därmed basta! Men det känns ändå inte helt bra att bara sitta här och pilla navel men... Penicillinet slår ju ut mitt immunförsvar och då behövs ju ännu mindre för att jag ska bli dålig igen och DET vill vi INTE.