Tänkte jag kunde prova på att tala om något annat kanske...

20

Orättvist orättvist orättvist.

Hjälper det att gnälla...?

Inte ett skit.

Men jag har fan inte förtjänat detta.
Ja jag tycker synd om mig själv men jag försöker jobba på det.

Varför är det jag som ska behöva gå igenom dessa stadier av helvete?
Varför är det jag som ska sitta här ensam i skiten?
Jag har fan inte gjort annat än slagit volter på kommando för att försöka göra dig glad och lycklig för att jag ville vara med dig och du bara pissar på mig.
Jag väntar i månader på att du ska ta steget över det hinder som legat mellan oss, ett hinder som jag inte kunnat göra något åt, men du bara sket i det.
Denna enda sak som kanske kunde räddat oss.
För henne har du säkert redan fixat, men du kunde inte göra det för mig...

Varför var jag inte värd det...?

Varför var inte vi...?

Jag kikade lite bland mina gamla posteringar häromdan och kom då fram till att min blogg minsann varit lite rolig en gång i tiden.
Nu är den mest bara patetisk.
Liksom jag...

Något som dock underhåller lite är att folk envisas med att söka på "Natascha Peyre naken" och lik förbannat väljer de att klicka på länken till min lilla blogg som ALDRIG någonsin ens haft något som liknar en nakenbild på ovan nämnda lilla stycke...

Livet är tyvärr orättvist, säger kloka väninnan, det är bara något man måste vänja sig vid.
Ja det må så vara men det suger ändå.
Känslan av att inte förstå.
Att stå totalt maktlös.
Jag förstår inte vad jag har gjort för att förtjäna detta...?
Det är orättvist.
I ett enda slag har jag stannat upp totalt och fallit handlöst ut i ingenting medans du bara har gått vidare.

Jag kan inte ta mig samman.
Jag kan inte gå och lägga mig i min egen säng utan sover på soffan under filt med tv:n på och dygnsrytmen är helt skev.
Jag kan inte äta utan att må illa alltså äter jag inte.
Jag har ingen som helst kontroll över någonting.
Jag kan inte få huvudet att sluta snurra.

Det finns så många frågor kvar som egentligen inte spelar någon som helst roll nu...



När slutade du älska mig?

När slutar det göra ont...?

Fabulous...
Jag kan inte betala hyran i tid den här månaden för jag var dum nog att lita på den jag delade mitt liv och mitt hem med.
Schnyggt...
Vad lär vi oss av detta månne?

Nog för att jag rent generellt tycker att människor är dumma, så även jag, så har jag varit korkad nog att tro gott om människor runt om mig.
Det tar alldeles för mycket tid och energi att gå runt och vara misstänksam.
Vad fick jag för detta...?

En fet smäll på käften.

Fy fan vad jag är patetisk...

Har åter igen sovit fullt påklädd med tv på och lampa tänd sittandes i soffan.

Att det kan göra så här jävla ont...

Fatta att jag vill göra dig illa. Jag vill att du ska vara lika ledsen som jag. Jag vill att du ska må lika jävla ruttet som jag gör. Känna dig lika jävla lurad och bedragen.

Jag skulle ju egentligen kunna ta och åka till jobbet, jag är ju ändå uppe...

Fortfarande...

Eller nä...

Huvudet är fan inte rätt påskruvat för någonting...

Det är första natten jag spenderar hemma på 4 dagar... Jag har bytt kära vänners soffa mot min egen...
Ett staplande steg...
Jag vet bara inte i vilken ände jag ska börja...

Jag kan fan inte hantera detta...

Varför ska jag behöva sitta här ledsen och ensam mitt i natten...?
Varför måste jag sova på soffan med tv:n på för att jag inte kan släcka och gå in och lägga mig ensam i min egen säng...?
Varför måste jag frysa hela tiden...?
Varför är det jag som sitter med skiten nu...?

På vilket jävla sätt har jag gjort mig förtjänt av detta...?

Kan någon svara mig på det?

Vad fan har jag gjort för att förtjäna att må så här jävla dåligt...?
Är det någon som kan svara mig på det...?

Jag kanske borde sluta innan jag kommit längre...?

Det här kan inte bli annat än patetiskt...

På allmän begäran...

Eller nått...



Yes I am alive...

The Fratellis - Chelsea Dagger

Efterlysning...

Vansinne...

I Shrek the Third trailern, som går på tv4, spelar de en väldigt trallvänlig låt som kör runt i min hjärna som faan.

Na nanana nanana nananana osv...

Ja ni vet...

Jag kan bara inte för mitt liv lista ut vad den heter eller vem som spelar.

Please help?

Vad att göra på väg till jobbet när Harry Potter är färdigläst...

Och i djupet under IKEA väntar H&M...

Logik...?

Pojken har fått en påse curry av sin mor.
Pojken tar med curryn hem till flickan.
Pojken packar upp sin väska och placerar påsen med curry på vardagsrumsbordet.
En dag senare upptäcker flickan detta och påpekar... -Det ligger en påse curry på vardagsrumsbordet...?
Pojken svarar att han har fått den av sin mor.
-Trevligt säger flickan.
Dagen efter har påsen med curry flyttat sig.
Från vardagsrumsbordet till skåpet i hallen...
Kryddor förvaras varken i eller på ett skåp i hallen.
Skåpet i hallen står en meter från köket.
Vet ni vad jag tror...?
Jag tror att påsen faktiskt har förflyttat sig själv och jag tror helt enkelt att den tagit en vilopaus i hallen.
Currypåsar har nog inte så långa ben så det kan vara jobbigt att gå den långa vägen från vardagsrummet till köket.

Vad tror ni?

En massa dravel...

Lönen brakade in på kontot avsevärt mycket fetar än vanligt...
Märkligt...
Inte rota så kanske man får behålla pengarna...?

Neeeeeeh.

Har de betalat ut dubbelt för övertid?
Jepp.
Kommer de att dra av det på nästa lön?
Det kan du ge dig fan på.
Kan jag göra något åt det?
Förmodligen inte.
Om det suger.
Nått så in i helvete.

Har som gäst besökt SPAet (?) på mitt jobb.
1h massage gratis.
Very nice...
Flickan var dock näst intill våldsam så stark var hon i fingrarna... Eller vad det nu var hon använde sig av lite då och då gjorde det ruskigt ont.
Fast ändå inte på nått sätt...
Men det var ändå jävligt nice.
Pain is your friend...

Monkey...

Nattens apryck resulterade i att jag bet mig i tungan.

Jag ber härmed att få tacka evolutionen för att munnen inte är full med huggtänder...

För att inte tala om...

... den fruktat tunga, en gång om året återkommande, dagsattdeklareraidanmark-ångesten...

Och nu är det BRÅTTOM!

Instant retail therapy...

Det händer lite då och då att jag är i behov av terapi.
Den typen man betalar för och som resulterar i en påse i handen innehållande något trevligt.
Men...
Ibland funkar det inte lika bra...
Som tex när man står där med sin påse i handen och känner...
-Varför i hela friden gjorde jag nu såhär? Jag har ju faktiskt inte riktigt råd med det här...
Eller när betalningarna ramlar in på det danska kortet (ett par dagar efter köpen eftersom allt går långsammare i danmark) och det kontot helt plötskigt skriker MINUS...


För att inte tala om när kreditkortsräkningen dunsar ner på dörrmattan...

"Köp dig fri köp dig lycklig..."

sa Charta 77...

Det funkar sådär...

Det där med att det är fel i huvudet på mig...

I Danmark får du full lön från första sjukdagen.
Vad tror ni det leder till?
Att en fis på tvären är nog anledning att sjuka sig och stanna hemma nån dag tills man är ledig... Man blir liksom "långledig" och får full lön.
Ja ja bla bla vissa är ju sjuka på riktigt bla bla bla, men nu bestämmer jag att vi helt enkelt bortser vi från dem.
Vissa är helt enkelt oftare "sjuka" än andra och det är jävligt uppenbart.
De har stått och jobbat hela kvällen med mig utan ett pip, nys, host eller snorande och så ringer de in och sjukar sig klockan ett nästa dag. Min chef ringer och frågar om jag kan tänka mig att komma in och jobba extra på min enda lediga dag och jag får ångest för att jag säger nej.
Vad e det för fel i huvudet på mig?
Inte fan ska jag behöva må dåligt över att säga nej till en extra vagt, något som jag har all rätt att göra. Det är ett helvete att få schemat att gå ihop för att folk bara är "sjuka" i kör. Idag är det 3 personer sjuka. 3 personer som vi inte kan vara utan, deras platser måste fyllas med andra nissar annars går det inte ihopa och det är just det som jag tycker är jobbigt med att säga nej. Jag vet att om de INTE får in någon annan att ta deras platser så kommer de som är kvar att få jobba häcken av sig och det är där skon klämmer.
Förra årets dag med husets absolut högsta sjukfrånvaro var Danmarks varmaste dag. Vad säger det...?
Jag vet att min chef inte försöker ge mig dåligt samvete med vilje men det är frustrerande för henne också att inte få in folk som kan hjälpa till och jag är tyvärr dum nog att ta åt mig om jag säger nej.
Ibland måste jag tyvärr säga att jag inte tycker om mina kollegor.

I biffen...

Försökte ge The Departed en ny chans.
Det gick sådär...
Visst det är en film med många bra skådespelarinsatser men jag blir bara så lack på slutet och då kan det tyvärr kvitta hur bra filmen varit innan det.

Children of Men däremot...
Honey likes.
Minsann om jag inte fällde en tår eller två när barnskrik får "vuxna" män att sluta slåss, och nu är inte jag den som lipar till filmer i vanliga fall.

Satt igenom The Zodiac igår kväll.
Det är en låååång långfilm.
För att inte tala om att den är ganska beige. Rent färgmässigt alltså, men jag tyckte allt den var bra ändå.


På fredag blir det pirater för hela slanten...

Me like witty Jack...

Danskjävlar...

Jag förstår verkligen inte vad det är som gör att det är totalt jävla omöjligt för danskar att köra alternativt dirigera tåg så att de går i tid enligt tidtabellen...? Någon som kan upplysa mig om det? Är nu tvungen att sitta på malmö c och vänta i en hel jävla timme på nästa tåg vidare till ankdammen bara för att tåget från jobbet inte behagade köra när det skulle... Och det suger som fan. Dåligt batteri i telefonen har jag också... *suck*

Mexikansk tråkföljetong...

Ja ja jag ska sluta tjata om den jäkla blomman...

Men...

Nu har den faktiskt slagit ut...

Eller tja en av dem, jag har två lökar till nämligen... Massor med mera bloggmaterial...

Ja jag skojjar...

Anyways...


Blompungen öppnade sig tidigt igår morse när jag redan hade lämnat hemmet och för att den inte skulle förpesta hemmet men heller inte frysa ihjäl på balkongen så fick den flytta ner i källaren.
Så jag lyckades faktiskt missa den berömda doften för när jag gick ner i källaren för att hämta den idag så hade den slutat lukta... Men jag fick höra att det hade luktat gödsel i vardagsrummet...








Men visst ser den cool ut?

Mexikansk mördarlök...

Hur ska detta sluta ???

Mexikansk mardröm fortsättning...

Ja eftersom jag har dåligt med tid att sitta vid datorn och blogga roar jag mig med att mobilblogga... Tyvärr har jag inte lyckats lista ut hur man får in två bilder i samma inlägg så det fick bli två inlägg... En av lökarna hotar nämligen med att slå ut medans jag inte är hemma idag och jag hade inte hjärta att ställa ut saken på balkongen innan jag gick... Det är lu kallt... Kan bli en spännande upplevelse att öppna dörren i kväll...

Mexikansk underblomma...

Min söta mamma har varit på trädgårdsmässa i Göteborg och köpt konstiga lökar... Den heter tydligen mexikansk underblomma och kan stå rakt upp och ner på ett fat utan vatten eller jord och blomma. När den blommat ska man tydligen plantera den och så kan den leva vidare. Mamsen fick inte så hemskt mycket information av säljaren så hon bad mig kolla på nätet hur vi skulle gå till väga med denna mycket spännande växt. Google to the rescue... Nu visar det sig då så att denna växt även kallas för "stinkkalla" för när den slår ut luktar den öppen r*v... Man säger tacktack söta mamma...

På toadörren...

Jag förstår inte.


Men gör man egentligen någonsin det?

Jaha ja...

Så var vi där igen....

Födelsedag...

Grattis på mig :)

Om det blir kalas...?

I badrummet så klart...

Felparkering...

Bad hairday...

Om man har en dålig hårdag....

Ni vet en sån där dag när ansiktet känns flottigt, ögonbrynen är i behov av en omgång, händerna är torra och fnasiga, bikiniformen kan inte ens anas och man gott hade kunnat lägga ner liiite mer tid på make upen...

Inte fan blir det då bättre av att behöva stå på jobbet och tala med den här mannen...

Starkt jobbat Honey...

Jag har gjort ett dåligt val. Jag gör det ibland, tror att jag gör ett klokt val men ack nej. Tycker att jag ska vara annorlunda och vill inte göra samma som alla andra och så slutar det med att det kommer tillbaka och slår mig i nacken.

Det suger.

Jag har väl åtminstone vuxit ifrån reaktionen att ohämmat gråta tills jag får det jag vill.
Frågan är väl kanske om jag inte skulle kunna tänka mig att ändå göra det i det här fallet för fy fan vad det här stör mig.

Jag har ingen annan än mig själv att skylla för denna dumhet, (eller tja, lyssnade lite på pojkens åsikt ;) men fattade själv beslutet) detta oerhört korkade val som jag förmodligen kommer att få dras med ett tag framöver.

Vad har jag då gjort som möjligtvis kan skapa sådan irritation?

Jag har skaffat fel mobil.

Satans eget redskap för att driva världen till vansinne.

En satansjävlarövNokia N73.

Skaffa aldrig någonsin denna telefon.

Den är värdelös.

Man kan ju undra varför i hela friden jag ansåg att det var dags att göra mig av med min älskade K750, och varför i helvete fick jag för mig att jag skulle ha en Nokia?

Visst.

Den är ny och fin och den kan massor med saker (har jag hört)…

Men…

Den är långsam så du får vänta tills någon gång nästa vecka innan den tycker att NU kan vi starta det här lilla programmet.

90% av bilderna, tagna av den fantastiska 3,2 Megapixel kameran med Carl Zeiss optik, blir värdelösa. Telefonfanskapet behöver exakt perfekt ljus och måste hållas alldeles jävla blixtstilla i de 20 sekunder det tar att ta en bild.

Vill man då inte spara denna bild utan slänger den direkt då hänger sig fanskapet helt jävla omotiverat så batteriet måste plockas ut för att få liv i skiten igen.

Den vägrar lyda mig när jag vill att den ska söka nät manuellt och sen GE FAN I att söka automatiskt. Har jag sagt att den ska söka manuellt så ska den fan inte, två sekunder senare, bli schizofren och automatiskt byta operatör utan att jag talat om det för den.

Det ringer inte i headsetet. Spelar man musik med headsetet inkopplat och det ringer eller man får ett mess så ringer/piper det inte i headsetet, det blir bara tyst och så ringer det i telefonen istället.

För att bara nämna några av alla de irritationsmoment som den här jävla telefånen skapar. Nu är den dessutom inlämnad för att få ny mjukvara, det kommer ju att lösa sååååå många problem... Yeah right...

Får man lov att byta om man inte är nöjd med en vara?

NEEEEEEEEEEEEEEEEEEEE!!!

Usch jag blir så arg bara av att tänka på skiten och det suger att jag ångrar mig… Men visst. Shit happens…. Det är bara att bita ihop och gå vidare…

Har fan funderat på att sälja skiten och köpa en ny men man är ju bunden till den här luren i typ 16 månader till så det känns ju sådär ekonomiskt…

Fan vad det här suger.

I will never ever cheat on Sony Ericsson again…

Det snöar...

Jaha...

Nån vit vinter får vi fan inte men snö i mars det tycker vädergudarna är en alldeles lyyyyyysande idé... Man blir liksom på så fantastiskt bra humör. Det spritter av glädje i hela kroppen och man vill ingenting hellre än jubla och dansa naken i det underbara vädret...

Eller?

Kanske inte.

and the shit just keeps on coming...

Går jag ut på balkongen för att plocka ner julslingan* från balkongräcket?
Jo men visst. Håller ju ändå på att packa ner julpyntet** i kartonger så då kan den ju lika bra få åka ner.
Är det lönt att spara skiten när det ändå bara är halva slingan som lyser?
Nej inte direkt.
Är jag fortfarande på dåligt humör?
Jepp.
Blir det månne så att jag kanske tar i lite mer än nödvändigt om jag är på uselt humör?
Kan nog vara så ja.
Det är väl inte så att jag lyckas knäcka ena fästet till vind/insynsskyddet som sitter på räcket för att få loss ljusfanskapet trots att jag klippt sladden i små bitar?

Jo men självklart.

*Je je jag vet att det mars...
**Bite me...

It sucks to be me...

Ja fortfarande....

Satansjävlakukhelvete...

Inte för att det gör så jävla ont men nu är jag fucking handikappad.

Amputerad.

Det hade väl förmodligen gjort ondare om jag inte trippade på smärtstillande för halsen.

Ja ja skyll mig själv för min jävla fåfänga men det suger fan att vara jag.

Vaknar och är på dåligt humör och så det här ovanpå det.
Detta kommer jag dessutom att få dras med ett tag och det ser ju såååå förbannat snyggt ut.

Det var fan länge sen det gick så här illa.

Ok då...

Det gör ont...

Helgens utmaningar...

Var en sväng i Dublin här i våras och kunde inte låta bli att shoppa lite på HMV.
Det blev bland annat V för Vendetta.
På baksidan står det som ni kan se att filmen finns på disc 1.

Men vilken disc som är vilken...?

Det finns ju alltid en möjlighet att jag blivit lokalt blind och verkligen inte ser men det hela slutade med att jag fick ta en disc på måfå och testa i spelaren...

Ok... So far so good...

Nu är inte jag den som väljer att se mina filmer textade om valmöjligheten finns men vissa filmer är lite mer språkligt utmanande än andra.
Språket i V för Vendetta skulle jag nog vilja säga är lite mer avancerat än i många andra filmer.

Idag kan du få dina filmer textade på ungerska och arabiska om du så vill...
Tror ni min utgåva är textad på svenska?

Neeee...

"V: [Evey pulls out her mace] I can assure you I mean you no harm.

Evey Hammond: Who are you?

V: Who? Who is but the form following the function of what and what I am is a man in a mask.

Evey Hammond: Well I can see that.

V: Of course you can. I'm not questioning your powers of observation I'm merely remarking upon the paradox of asking a masked man who he is.

Evey Hammond: Oh. Right.

V: But on this most auspicious of nights, permit me then, in lieu of the more commonplace sobriquet, to suggest the character of this dramatis persona.

V: Voilà! In view, a humble vaudevillian veteran, cast vicariously as both victim and villain by the vicissitudes of Fate. This visage, no mere veneer of vanity, is a vestige of the vox populi, now vacant, vanished. However, this valorous visitation of a by-gone vexation, stands vivified and has vowed to vanquish these venal and virulent vermin van-guarding vice and vouchsafing the violently vicious and voracious violation of volition.

V: The only verdict is vengeance; a vendetta, held as a votive, not in vain, for the value and veracity of such shall one day vindicate the vigilant and the virtuous.


V: Verily, this vichyssoise of verbiage veers most verbose, so let me simply add that it's my very good honor to meet you and you may call me V.

Evey Hammond: Are you like a crazy person?

V: I am quite sure they will say so."

Jepp... Me like IMDb.

Dagens terapisyssla...

Organisera min filmsamling...

Mina DVD:er alltså...

Har än så länge hunnit lägga upp 92 filmer i min lista på Discshop och då har jag ändå en hel hylla kvar...

*pust*

Och alla videofilmerna då...

Alla 140...
(+- 15 eller nått )

Ja de kommer jag att fortsätta ignorera.

Diet...

Det är lite som att vara på diet med den här halsen...
Man kanske tom kan gå ner lite i vikt på köpet...?
Matintaget består mest av kall nyponsoppa och smoothies på diverse frukter och bär.


Ja just det ja...

Så var det visst lite sånt här också...

I en Konsumbutik nära mig...

Kan man tydligen hitta ett dansband...

Ett enmansdansband...

Med keyboard...

På skånska...

Det sugej att vaja jag...

Jepp...
It sucks to be me jight about now.

Jag kan inte säga "r".

Låter mer som [ae:j] eller nått... Nej jag var väl aldrig bra på att skriva fonetisk skrift heller då.

Men visst... Det är väl kanske inte det allra värsta.

Det gör ont.

Som faaan.

Inte hela tiden kanske men på väg ner och mellan "voltarentripparna" är det så lagom roligt att vara jag.

Börja från början kanske? Ok då...

Förra våren roade jag mig med ett antal halsbölder och halsflussar. Vid sista vändan och farbror doktorn tyckte han att det kanske kunde vara på sin plats att helt enkelt ta bort halsmandlarna. Vid det tillfället var jag ganska trött på att bli sjuk en gång i månaden så det tyckte jag lät som en bra idé.
Yeah right...
Med våra fina vårdköer tog det så lite drygt 6 månader för mig att få en tid till operation.
När papperna kom började jag fundera lite över det hela.
Är det verkligen nödvändigt nu? Jag har ju faktiskt inte varit sjuk på ett bra tag.
Vad gör egentligen mandlarna? Kommer det göra ont?
Bla bla bla...
Jag blev i alla fall inskriven. Trycktestad, blodsugen, utfrågad och hemskickad med tvättsvampar för att återvända för operation dagen efter. På fastande magen och skrubbad i sprit.
Så med ytterst fnasigt ansikte (för inte fick man smörja in sig med något efter spritskrubben), iförd knästrumpor och en ruskigt snygg nattskjorta går jag så för att möta min bödel.

Intressant hur alla som kommer och ska prata med mig, under tiden jag ligger och väntar på operation, måste klappa mig på handen som de precis har stuckit i med en fet nål och satt ett plaströr i...

Jag har aldrig blivit opererad eller sövd förr så jag låg mest och skrattade åt första halvan av narkosmedlet... Sen började det göra jävligt ont i armen och det hela kändes som en dålig fylla. Ni vet när man fått FÖR mycket och är på väg att däcka för att garanterat spy när man vaknar.

Sen tog operationen ungefär 2 sekunder.

Sen var man bakfull en dag. Med fingertutt, syrgasmask, rör i handen och klisterlappar med sladdar till maskiner som piper samtidigt som det snöade järnet utanför fönstret.
Farbror doktorn tyckte bakefter att det var rätt val att ta bort mandlarna, de hade tydligen inte varit särskilt snygga. Själv är jag dock fortfarande något tveksam.
Fick höra en massa skrämselpropaganda, bland annat från min egen rara bror, innan operationen medans en av min mors bekanta tyckte att "det känns som en taskig halsfluss men det går över".

Mhm... En jävligt bitchig halsfluss I shit you not.

Sjukskrivning i två veckor, en seriös laddning smärtstillande i "torpedformat" och enbart kallt och flytande i minst en vecka.
Nu har jag snart varit hemma en vecka och jag kan lugnt meddela att jag kommer att fortsätta med det kalla och flytande ett tag till även om smoothies, glass och nyponsoppa kan bli något tråkigt i längden...

Det gör ont att vara jag...

Jaha...

Och hur bra tycker du det går med det där bloggandet då Honey...?

Känns jävligt typiskt mig tyvärr...
Även om jag är jävligt imponerad över att jag faktiskt fortsatt så länge som jag gjort.
Mitt intresse kan ibland vara ytterst flyktigt.

Men intresset är inte förlorat... Det är bara så att tiden inte räcker till. Jag kan gå runt och formulera inlägg i huvudet men sen kommer de inte längre...
Det beror kanske på att jag vill sitta i fred och blogga och nu för tiden har jag inte så mycket tid för mig själv.
Tiden delas upp mellan pojkvän, jobb och hushållssysslor...
Det är inte heller en alldeles smärtfri omställning...
Från att vara ensam och jobba natt med mycket ledigt till att jobba dag och leka med pojkvän.

Eller är det bara jag?

Men helt ärligt...

Var fan tar tiden vägen?

Snäll och trevlig...?

Jag envisas med att hävda, trots att det finns de som säger emot, att jag är snäll och trevlig men lite då och då får jag väl erkänna att jag allvarligt funderar över om det kanske trots allt bara är hittepo* ändå...

Jag springer (snyggt att inleda med en motsägelse... nåväl...) mot centralen för att nå tåget till jobb. Utanför centralen står de... Grälla och påträngande i stort antal... De j**la gratistidningsutdelarna.
De är ju för faen hur många som helst och de är överallt och ska tvunget försöka pracka på, förlåt erbjudaaaa, sin tidning som OCKSÅ finns över allt. Tåg och papperskorgarna svämmar över av alla dessa tidningar och de som inte kastats på lämpligt ställe slutar sina dagar som små regnuppblötta, guckiga pappersmassehögar på marken. Anyways åter till historian...
Han (en liten pojk ur dagens gratistidningsutdelarflock) tar tidigt sikte på mig.
Bråttom har jag.
Han håller sin tidning i den utsträckta armen och tittar uppfordrande på mig där jag kommer skuttande.

Jag är inte på humör, vilket resulterar i ett...

-Ser det ut som jag vill ha din tidning...?

....................................

*telefonen ringer*

-Yes**...?

*tystnad*

*klick*

*mummelmummel*

-HejjagsökerHoneyärdetdu?

-Ja, vad vill du sälja då?

-Digitaltv.

-Jaha då tycker jag att du kan ringa en annan dag då.

-...? Ok hej.


Dagen efter...

*telefonen ringer*

-Yes...?

*tystnad*

*klick*

*mummelmummel*

-HejjagsökerHoneyärdetdu?

-Jepp och du vill sälja digitaltv.

-Ja. Vad tycker du om det?

-Du... När jag sa att jag tyckte ni kunde ringa en annan dag så menade jag inte i morgon.

-Öh. Tack hej.

........................................

På väg mot tåget hem från Malmö idag, som alltid med lurar i öronen, passerar jag Stortorget. Här står det ett par medlemsvärvare av något slag. När jag närmar mig, utan att på något som helst sätt visa dem något intresse, delar de på sig och en av dem tar sikte på mig.
Ack så hurtigt tycker han...

-HEJ!

-Glöm det.


/Honey, sötare än socker...


*Skånska för "påhittat" för den som inte talar nämnda språk...
**Jepp... Så charmig e jag när jag svarar i telefonen...

I natt jag drömde något som jag förmodligen aldrig heller dröhömt förut...

Jag vaknar av att jag knuffar på den sött sovande pojken vid min sida...


-Va e de...?
Undrar den stackars misshandlade pojken.

-hnjjfsogbs...
Får han till svar, något han då inte nöjer sig med.

-Va e det...?
Undrar han igen och får till svar...

-Undskyld mig, det var ikke...

...?

Kan man kanske få det klassat som en arbetsskada...?

Att bara sådär, vakna mitt i natten och prata danska...?

Det där med lönehelg...

Saldot på samtliga mina konton är 2 siffrigt. (Eller tja 4 siffrigt om man räknar med örena också...)
Jag får inte lön förrän på onsdag...
Räntorna höjs, kursen sjunker...
Det är inget bra.
Alls.

Jag måste bli bättre på att spara pengar.

Eller iaf bättre förvalta det jag har.

I natt jag drömde något som jag aldrig dröhömt förut...

Jag drömde jag hade sökt en ledig tjänst och skulle jobba på...

Forex...

Jag var också inbjuden på middag hos en vän som redan jobbade där. På denna middag kom en annan gammal vän som jag inte sett på många år. Hon delade ut kartor med 1 ppiller till samtliga runt bordet...

Även pojkarna...

Hur var det nu med min menatal hälsa igen...?

Mitt skrivbord...

En vanlig dag på jobbet...

Hur var det nu egentligen med årets julklapp 2006...?

En av världens självklarheter...

Älskade lilla brorsbarnet är 3 år.
Klok som få, ser rakt igenom mig och säger...

-Honey du är konstig.

Om det där med att gå på bio...

Martin Scorsese's The Departed...?

Honey säger...

-Va faaan...?

-Värdelöst.

Barnslig förtjusning...?

Absolut...
Me like julen...
Så nu är sista luckan öppnad, klapparna klappade, granen barrar, ischokladen stelnar i kylen och alla pengarna är slut såhär en vecka innan lön men det är allt mysigt som tusan.


Vad tror ni nu det var under lucka 24?

Choklad... :)

God Jul.
Kända som okända.
Hoppas ni får en underbar dag.

Honey

En motsträvig njutning...

Jag har denna jul haft en chokladkalender att roa mig med.

Den är inte som alla andra chokladkalendrar...

Den är svart och heter Valrhona.
"Aux sources du grand chocolat" står det på den.

Min chokladkalender är vuxen...

Eller kanske inte...?

Den beter sig nämligen skrämmande mycket som om den vore ett...

...kinderägg...

Tre önskningar på en gång... Det går ju faktiskt inte.

Men jodå...

Nått man kan leka med? *check*
Jo du kan tro... Själva kalenderns konstruktion är något tvivelaktig. I de vanliga billiga kalendrarna från ICA är chokladfigurerna förmodligen gjorda direkt i plastplattan som ligger i kalendern men i den här fina saken är varje bit förpackad för sig i ligger i små fyrkantiga fördjupningar. Eftersom att pappet som är själva kalendern inte riktigt stelt och ordentligt vikt att passa perfekt mot plastplattan så finns det en del "tomrum" i kalenderns innanmäte. Detta i kombination med små fina bitar förpackade i glatt papper gör att det inte är ett dugg styr på chokladbitarna så de lever sitt eget liv i kalendern om den inte ligger absolut plant och stilla från tillverkaren tills den ät öppnad och uppäten. Yeah right... Man skulle således kunna jämföra denna fina kalender med en såndär liten burk med en bild i botten och ett antal fördjupningar som man ska lyckas balansera ner små kulor i, så är det bara att vicka för glatta livet och hoppas man lyckas finna choklad.

Nått spännande? *check*
Helt klart. Jag har hunnit öppna en hel massa luckor som faktiskt har varit tomma för att chokladbitarna smitit och försöker gömma sig i botten på kalendern.
Sambon (som inte är min sambo men heter det i alla fall), som köpt kalendern åt mig och som så klart har en egen, har helt sonika öppnat sin på sidan. Tagit ut innehållet och lagt alla bitar på plats och så skjutit in det hela igen för att sen förvara den liggande. Fusk tyckte jag om det men får nog tyvärr erkänna att jag faktiskt gav mig på samma bravad själv, efter att inte ha lyckats fiska upp dagens chokladbit, men jag borde nog låtit bli...
Jag kollade ju nämligen inte var det faktiskt var som jag redan hade öppnat luckan och tagit en bit utan jag la helt sonika de bitar som fanns lite var stans i plastplattan och så petade jag tillbaka den in i den svarta lådan. Detta ledde ju då bara till mer förvirring eftersom jag en dag hittade "nya" bitar i luckor som redan var öppnade och glatt åt upp dem för att nästa dag öppna nästa lucka och hitta ingenting för den biten var redan uppäten...

Choklad? *check*
Jodå... Massor med galet god choklad är det i kalendern.

Det gäller bara att hitta den...

Frukostpaus...

*pust*

Något sent men julstädningen är ett måste...
Jag önskar att jag var ... öh... tvåhänt?
Högerhänt. Vänsterhänt. Lika finmotoriktränad i båda händerna... dubbelhandad... tvåhänt... likhänt... bihänt... bihang... cykelslang... militantfalang...
Tror klorinet inte bara slagit ut mitt luktsinne utan tagit med x-antal hjärnceller i fallet...
Kommer förmodligen att ha träningsvärk i höger arm och axel i morgon just på grund av att jag inte är lika bra på att använda vänster som höger... Gnuggar just nu badrummets samtliga kakelplattor och fogar med diskborste och klorin. Tackar min lyckliga stjärna för att badrummet inte är större än det är...
Gasmask hade kanske varit bra...?

Det suger att jag inte har kunnat göra allt det här lite tidigare. Jag har inte julpyntat, balkongen ser ut som hej kom och hjälp mig och antalet inhandlade julklappar är minimalt.

Nå....
Åter mot våtrummet.

Klippoklistra...

Min kära mor fick stora A i klippoklistra när hon gick i skolan.
Jag kommer tätt bakom med en stark 4:a.
När vi nu närmar oss jul så pysslar min mamma och ger bort jättefina julsaker som tex korgar och kransar så när vi hade vår, något sena, mor/dotterdate nu i veckan så fick jag en kalasfin krans att hänga på dörren.
Nu råkar det vara så att jag har en säkerhetsdörr. Hur fasen hängar man upp kransar på en sån? Man kan ju inte gärna spika i den, på ovansidan sitter det visserligen en list men den är nitad och det går inte att pilla ner ett snöre under den och tape is for loosers.

*klur*

Aha!


Man hänger ju såklart upp kransen på en extra stark magnet.

Java...dårå?

Jag har en hel massa mer eller mindre användabara saker i mitt kök.

Som tex...


Tre kaffebryggarpryttlar.

Men vänta lite nu...

Jag dricker ju inte kaffe...?

Vad gör man...

... när man toklite tid för att man egentligen måste städa, diska och shoppa julklappar?

Man bloggar.

Hål i h...

...yllan.

Märkligt...
Jag stog framför bokhyllan och funderade på hur jag skulle kunna få den att se lite mindre oorganiserad ut.
Telefonen ringer och jag börjar möblera om i hyllan.
Telefonen ringer igen och jag flyttar böcker helt enligt planen...?

Eller hur var det nu jag hade tänkt att de skulle se ut egentligen?

Nu står jag här med ett alldeles tomt hyllplan och kan inte för mitt liv komma ihåg hur det var jag hade tänkt att det skulle vara...

Hål i huvud, hål i hylla...

Jag saknar min mamma...

Häromdagen slank det ur mig... Jag ser mer av killen som arbetar i videobutiken än jag ser av min egen mamma och vi är varken ovänner eller bor särdeles långt ifrån varandra.
Jag skäms.

Min älskade mamma.

Varför kan jag inte ta mig i kragen och ens höra av mig till henne när jag vet att hon är ensam och inget hellre önskar än lite sällskap? Varför ska det vara så svårt?
Jag är sämst i världen på att höra av mig. (punkt)
Vänner jag inte hört av på länge messar och mailar och jag får inte tummen ur att svara. Jag har ingen annan att skylla än mig själv när de sen slutar höra av sig för att de inte får nått svar men jag klandrar dem inte för jag vet ju att det är mitt eget fel.

Men jag får inte ens tummen ur att höra av mig till dem som står mig närmst. Min kära bror och svägerska, min mor och min far.

Jag bråkade med pojken i helgen och i min vanmakt och förtvivlan kände jag bara att jag ville ha min mamma.
Min mamma som alltid finns där för mig, som älskar mig oavsett vad, som ger allt hon kan för mig.
Varför är det så svårt för mig att göra något som är så enkelt när jag vet att hon är ensam?
Hon ringde mig när jag satt på tåget på väg till jobbet och sa att hon saknade mig. Hon sa att hon älskade mig och jag fegade och svarade med "och jag dig också".

Jag är en usel dotter.

Inte för att det på något vis är bättre att försöka köpa sig ur något man gjort fel men en liten pakkekalender per post är startad. Om än något haltande eftersom jag inte kom på det och kunde skicka så hon hade det första lilla paketet till 1/12 men idag lades 4 små paket på brevlådan och 3 väntar på att skickas.
Ett litet paket dyrt kaffe, choklad, en god tvål, näsdukar med tomtar på...
Smått pyssel inslaget i brunt, svart och blått papper med x antal julfrimärken på hoppas nu finna sin väg till hennes brevlåda och förhoppningsvis visa att jag inte glömt henne helt.

Förlåt för att jag inte hör av mig.

Jag älskar dig mamma.

Aphrodisiac...

Marie Antoinette...

Vad kan jag säga annat än...

Lovely!

Skor, klänningar, solfjädrar och frisyrer...

En tafatt man och en stark älskare.

Bitchiga överklasskärringar och wannabes.

Skvaller, etikett, regler och konsten att styra ett land.

Eller kanske hur man INTE ska styra ett land om man håller sitt huvud kärt...

Men framför allt ett alldeles underbart soundtrack.

Honey säger...

-I want candy...

DU har precis gjort ditt livs största misstag.

Ni tittar frågande på mig och tycker jag är kall, okänslig och kanske rent av konstig när jag säger att jag tycker att folk är dumma. Bemärk att det inte är så att jag säger att vissa människor (folkslag, hudfärg, ålder, kön, sexuell läggning whatever) är dumma.
ALLA är dumma.
Så även jag.
Det handlar mest bara om graden av dumhet, något som absolut kan variera efter situation.
Visst låter jag härligt cynisk? Det fina är att jag kan se förändringen i mig själv och den får mig ibland att fundera över både det ena och det andra.
För ett par år sen blev jag uppsagd från mitt arbete i den stora matfabriken och i samma veva hotades jag av "tvångsuppsägning" av mitt hyreskontrakt eftersom jag inte levde upp till hyresägarens krav. Här någonstans fattade jag ett par av de beslut som lett till den jag är idag.
Tack vare det valet att byta yrke har jag idag utvecklat en stor portion människoförakt.

DU har precis gjort DITT livs största misstag.

Jag trivs med mitt jobb. Jag saknar det om jag blir satt att göra annat.
Samtidigt kan det driva mig till vansinne.
Jag arbetar i receptionen på ett 5 * hotell och kravet på vår service är högt.
Det är bland annat våra höga servicestandards vi lever på men det är även på grund av dessa
folk tror de kan behandla oss precis hur de vill...

Jag kan ta ganska mycket skit men när någon står framför mig och gör det personligt har de passerat gränsen.

...

- Edit post 1/12 kl 02:15 -

Såhär långt kom jag sen vart det stopp...

Det har varit ganska tyst här ett tag nu... Svårt att sätta fingret på varför egentligen.
Saker och ting har ventilerats på annat sätt, sånt som jag bloggade om förr känns inte riktigt ok att publicera längre.

När jag började skriva det här inlägget mådde jag skit. Jag hade, utan tvekan, haft mitt livs sämsta arbetsdag so far. Jag kan ta ganska mycket skit på jobbet men blir gärsterna personliga mot mig då har de passerat gränsen...
Neråt.

Visst då vet jag att jag står över dem men jag ska inte behöva ta vad som helst och just då hade jag blivit mer eller mindre personligen hotad av en gäst för att jag följde de instruktioner och den informationen som jag hunnit ta del av.
Visst ingår det en viss portion rövslickeri i mitt arbete men folk har ingen rätt att behandla mig hur som helst för det...

Saken är "ur världen" nu men när det var aktuellt ville jag så gärna blogga om det men just då väljer BBB att bryskt bryta min kontakt med det stora vida internätet och sen kom det liksom av sig...

Jag lovar bättring.

/Honey - cynisk, kall och bitchig - er istapp i vinternatten

Om jag druckit alkohiol???

Kanske en del ja......?

På frågan om jag sett djuuuuuupt ner i en papperskorg på hovedbanegården? Jo så är det nog...

mmm...


Firmafest??

Jepp..

Mår jag bra??

Neeeee.....

Har jag sovit sött på tåget frång Kbh til Malmö???

Det kan du tro.

Nu sak jag ringa kollegan som tyckte hon skulle gåååå hem sen sk jag sööööva..,.....

Oh so pissed...

Mitt 500:e inlägg blir ett ilsket ett.

Vad fan e det med folk alltså?

Vad fan e det som gör att folk tror att det är ok att parkera sin jävla apmerca och sin fula jävla rövporsche en halv jävla meter rakt framför en skylt där det på 4 satans jävla olika språk PARKERING FÖRBJUDEN ? När de sen blir ombedda, för andra gången, att flytta bilarna så är det jävla snorungarna snuting...

-Alltså jag är ledsen men ni måste flytta era bilar.
-Äh vi ska gå om 3 minuter.
-Ni måste tyvärr göra det nu.
-Jaha... Eller så blir det böter eller?
-Ja tyvärr.
-Jaha men så ge oss böter då.

Vad fan e det för jävla beteende? Blev ni inte bättre uppfostrade av era föräldrar? Tror ni att ni är något för att ni fått kreditkort av pappa och kör dyra bilar?
Innan vi hade lyckats lista ut vems bilarna var var jag jävligt sugen på att helt enkelt på mer eller mindre våldsamt sätt starta deras larm bara för att kolla vems de var och således få dem flyttade men det fick jag inte...

Och att förvänta sig att tågvärdarna på Öresundstågen åtminstone hade almännt folkvett och hyfs ja det var ju bara ren dumhet...

Vad är det som får folk att tro att de kan ringa till ett hotell klockan elva på kvällen och boka ett mötesrum? Varför förstår inte folk att när vår inhouse reservation inte är öppen (vilket den ska vara vardagar 8-18 men det är dessvärre lite si och så med det) så blir det kopplade till det centrala bokningskontoret som har en massa nissar talandes olika språk som kan boka rum på alla hotell i världen inom vår kedja? Bara för att jag står i receptionen och svarar i telefonen, något som jag faktiskt måste, så har jag tid att boka ett rum till dig? Dessvärre är det faktiskt inte så.
Antingen så bokar man själv på nätet, vilket inte är svårt alls, man talar med centralbokningen eller så ringer man BOKNINGEN HAR ÖPPET.

V i_h i n n e r_h e l t_e n k e l t_i n t e.

Vi jobbar röven av oss.

Vi har lite svårt med det där med bemanningen ser ni. Folk som jobbar i Danmark är tydligen jävligt klena och sjukliga av sig. Eller så går de efter 3 dagar för att de inte pallar trycket.
Ett par av dem är helt enkelt bara tröga vilket gör att jag inte bara måste sköta mitt eget utan också dubbelkolla allt de gör...

Sen den 1/10 har jag tills idag jobbat 138,8 schemalagda timmar* och i runda slängar 40h övertid... Innan den 31/10 har jag 39,25 h kvar på schemat dessutom. Det här blir en lååång månad.

Kan avsluta med ett litet inlägg som hade platsat i min miniföljetong "Honey klampar i klaveret". Ni vet en sån där där man liksom skulle hållit käften...?

-Välkommen. Ni ska stanna 1 natt?
-Ja.
-Vi ni ha rök eller icke rökar rum?
-Icke rök tack.
-Bra. Man borde ju egentligen inte röka...
-Ja alltså nu arbetar ju jag på ett tobaksföretag.


*ridå*


*Ok det ger kanske inte en helt ärlig bild för mitt schema kör från den 18/9-15/10 och den 16/10-12/11 men lönen går från den 25:e - 25:e.

Kalmar häkte...

För mycket alkohol alltså...

När man liksom vet att man har druckti för myckte men det liksom int ehar kickat in ännu...?

Mår väl kanske inte hallon just nu då va...

Men Kalmar häkte ligger åt höger.

Sen att jag peka åt vänster är ju en heeelt annan sak.....

Ett litet paket gummi...

För att återknyta till det där med "condomservice" som faktiskt inte alls handlade om kondomer över huvudtaget...
Mannen i fråga bad om turndownservice...

Anyways...

Men visst händer det att folk frågar efter kondomer. Särskilt kvällstid. För det mesta är det män som ringer roomservice och undrar om vi säljer kondomer och nej det gör vi inte. Vi har inte ens en liten kondomautomat på någon av husets toaletter. En afton kom det dock en liten försynt ung kvinna och lutar sig över disken och säger lite försiktigt att hon saknar något i sin minibar.

-Jasså. Vadå för något?
-Durex.
-Aha... Det är tyvärr inget vi har i våra minibarer.

Jag är tragisk...

Har jobbat över 2 timmar.
Vad är det första jag gör när jag kommer hem klockan 01.20...?

Loggar på jobbmailen och gör det sista som bränner på och som inte hanns med innan jobbet lämnades för sista möjliga tågresan till ankdammen???

Översätter en annonstext som jag lovat jag skulle tittat på under dagen men inte hunnit...?

All of the above.



Och allt detta medans Goo Goo Dolls' Iris snurrar runt runt runt...


Saknar att blogga men hjärnan hinner dåligt med...

Det där med att höra i syne...

*plingelingpling*

-Front Desk this is Honey, how may I help you?

-Can I have condom service later this evening?

-I'm sorry you said what now?

I "pornotroldland"...

Är det en promiskuös dvärg med vild hårväxt, stora öron och svans kanske?

I Danmark finns det en kvällstidning som heter Ekstra Bladet. Den är ungefär som Fnaftonbladet och Fnettpressen här hemma, full med "en ding ding värld nyheter".
Ekstra Bladet skiljer sig dock från sina svenska kollegor på ett par punkter...

• den är på danska... *duuuuh*
• den har ett utvik på sidan 9... the girl next door utan kläder på danska
• x-antal sidor sist i tidningen är full av luderannonser... ok massageannonser då (potatoe potatoe*)
  

Det händer någon gång ibland att jag lägger 14dkk på disken och köper denna blaska. Fömodligen har det stått något knasigt på löpet som fångat mitt intresse men i ärlighetens namn kan jag inte säga annat, efter att ha ögnat igenom tidningen, än att det som jag lägger ner mest tid på att läsa är...
just det...

luderannonserna.

Här erbjuds allt möjligt och omöjligt, saker som jag inte har en aning om vad det är och sånt som jag av namnet att döma** inte VILL veta vad det är.

Flickor med "tvättäkta" f-kupor, nåltortyr, 2 utlösningar för 500kr, chokobabes, dildolekar, franskt, danskt, pariser, grekiskt, porrfilmsuppvärmning, dominans, rollspel, lesbisk show, trekantslekar, "välutbildade" unga flickor and so on and so forth in all eternity...


"Sl***** D*****pigerne.
FRÆKKESTE lille pornotrold 165/50 dejlige opad struttende C-skåls babser, 22-årige skønne Eva tager dig med i eventyrland. 22-04. www.d******pigerne.dk"

Porrtroll...



*Äh... det funkar ju inte om man skriver det juh, ni fattar?
**dömma??? döma???

Kvällens ord...

"cauliflowerfire" = kvällsmat i lågor.

"pornotrold" = ööhhh....?

Det här med pengar man inte ser...

Jag handskas med en del pengar på jobbet.
Eller man kanske skulle kunna säga att jag handskas med värdepapper...?

Igår körde jag ut ett par fakturor.
Och några kreditkortsbetalningar.

Min kassastängning igår sa 865000DKK.

Fatta att jag rent tekniskt sett har pillat med över 1 miljon svenska pesetas.

Jag hade blivit glad över att få 1% av dem i handen.

Eller ens 0,5%...

100kr???

Av alla de pengarna så var ca 1200DKK kontanter.

Cash is king???

Naaah.

En Big Maraccas och Kompaniedos...?

Kontoutdraget på mitt danska lönekonto säger...

Var sa du du sa jag hade ätit sa du???

Veckans pausfisk...

Kan väl inte annat än säga att det är jag...
Ingen rast ingen ro.
Ett huvud tungt och fullt av saker jag inte förstår, tankar, känslor och tvivel som samtidigt vilar ofattbart tomt på mina axlar.

Motvind.

Men också framgång.

God morgon!

DU är den lyckliga vinnaren av en eftermiddagsvagt.
Vagten startar 14.45 och varar till 23.00.
Du får äran att jobba tillsammans med Kh****.

Grattis!


Sjunger den hurtiga rösten på min telefonsvarare söndag förmiddag.
Åker jag in och jobbar?
Nope.
Jag har redan 30 övertidstimmar den här månaden och för den delen har jag fåt tett mail från chefen där det står att jag ska komma ihåg att hålla "fri" och njuta av min weekend.

Så det så!

Litet badrum är bra...

...för då kan man luta huvudet på vaksen när man kissar på fyllan...

cement...

Frukosten kan få aningens konstig konsistens om man inte har tillräckligt mycket yoghurt...

tinkle tinkle

Hade väl tänkt att ta tag i mitt ohämmade ätande och börjar med att öva mig på att dricka vatten. Själva drickandet av vattnet är väl egentligen inte problemet det handlar mest om att sprida ut drickandet över hela dagen och inte hälla i sig 1 liter precis innan det är dags att gå i säng liksom...

Ingen rädder för vargen här men fan för min dator...

Jag vill ju ha mig en ny dator. Sälja denna innan den har satt sin sista potatis liksom annars kan man ju inte få så mycket för den. Min moster är tydligen intresserad glatt påhejjad av min kusin. Saken är den att jag har dåligt med pengar att köpa en ny för och så kan vi ju inte ha det. Visst har jag en dator tillk som står här och tuffar men den är så gammal att den har sitt eget dieselaggregat så den gör inget annat än ... skickar ... eehhh ... och hämtar saker dårå.
Nu är det ju då också så att jag är aningens lättskrämd av mig, inte så lite heller, och min kära lilla laptop har fått för sig att börja skrämmas.
Jag kör datorn som "ljudkälla" dvs spelar musik och streamar radio genom den och har kopplat den in i husets enda högtalare, sladdsladdsladd, men nu är det så att datorn tycker att den bara så där ska skrämma skiten ur mig lite då och då.
Man sitter framför datorn, eller pillar med något annat i hemmet, och så helt plötsligt så blir det ett jevla oljud. Vansinnigt högt gnissel och sprak ylar ur högtalarna och jag blir något förskräckt. För att uttrycka det milt. Så gör den i kanske en minut och sen är det bra. Det är inte kopplat till att fläkten kör, det har inte med mediaspelaren att göra och det är inte i förstärkaren för om man mutear (?) datorn så blir det tyst. Kanske är jag korkad men jag fattar faktiskt inte vad det är frågan om.
Jag älskar min dator men snart får du nog ett nytt hem...

*snyft*

My preciousssssss...

SUBJECT TO AVAILABILITY YOU FUCKING IDIOT

Jag är kokt.
Ilsken, pissed, förbannad, sne osv osv jag tror ni kan ana min sinnesstämning.
Jag har precis (ok typ min sista gäst innan det var dags att lämna jobbet för kvällen) blivit tillrättavisad av någon som hade fel. Han envisades med att upprepa "I'm right and you're wrong" gång på gång utan att veta att han faktiskt hade fel. Jag försökte förklara hur det hela hängde ihopa men det örat ville han inte lyssna med alls.

-Now it's unfortunately like this and this may I offer you this and this instead.
-No. It's not like that at all. I'm right and you're wrong.
-Well it's actually...
-I'm right and you're wrong.
-But if I may just...
-Let's not argue about this but I'm right and you're wrong.
-Then let's not argue.

Han fick inte vad han ville men risken är att jag får smäll på fingrarna för att jag handlat efter de regler som vi måste följa för att just det här ska fungera.
Jag f å r inte argumentera med gästerna hur fel de än har och jag får tyvärr inte hämnas heller hur mycket jag än må vilja trycka upp regler i huvudet på folk som tror de står över mig och förväntar sig att få sin röv renslickad av mig pga mitt jobb.
Fatta hur irriterande och provocerande det är att ha någon stå och titta ner på dig och säga att du har fel när du faktiskt trots allt har rätt.
Men visst. Vill han fortsätta göra bort sig själv genom att envisas med att tro att han har rätt på den punkten så fine, be my guest MEN SE FÖR FAN TILL ATT FÖRSVINNA UR MIN ÅSYN!
Ni ska se att jag får höra att jag skulle hanterat det si och så men jag tyckte fan det var starkt jobbat av mig att avsluta ämnet med att bara säga "then let's not argue" och helt enkelt pressa tillbaka min ENORMA önskan att bevisa att han faktiskt hade fel.

Härligt att veta att det enda jag möjligen kan få ut av detta är en tillsägelse att jag inte gjorde det bra nog.

Flickan på tv säger...

"Oh my god!
This is gonna make me look soooo rich..."

OH! All denna energi...

Jag bjöd ut pojken på dinner and a movie igår...
Det åts stora köttbitar och fet sås.
*gott*

Vad vi såg?

Han såg The Sentinel.

Jag sov...

Miss Tramsypants says...

... men grejjen e den...

...och grejjen e den...

...alltså grejjen e den...

en dans på rosor

Jag suckar över vad min plöstliga Häagen Dazs obsession gör med min figur och pojken frågar om jag ska med och träna efter jobbet idag?
Visst vill jag det men det är en sak att fråga mig om jag kan tänka mig att svettas och ta i på gymet när jag suttit på ändan en hel helg och tagit det lugnt och det är något helt annat att ställa samma fråga när jag kommer hem efter att ha stigit upp en halv snarkning efter 4 på morgonen och sen stått upp och jobbat i höga klackar hela dagen plus 2h övertid.

Tålamod är en dygd...

har jag hört...

Det är en lång väg in till sängen, kanske skulle somna på soffan ändå? Visst kanske enkelt men ganska fegt. Varför är själva förflyttningen in i sovrummet så svår när mitt huvud är i otakt?
Jag kanske ska försöka ändå?
Jag tar Christian Kjellvander med mig.

Total förvirring

Stod på IKEA's parkering igår med telefonen i handen och ett vilt bankande hjärta. Ett nä nu jävlar innan för västen och instant retail therapy precis runt hörnet. Jag ringer exet. Inget svar på hemnumret. Det måste ske nu. Jag kan inte lalla runt och gnälla över att jag inte får mina pengar om jag inte tar tag i det. Mina händer skakar och pulsen skenar. Hur kan det påverka mig så? Jag känner ingenting annat för honom än att jag är ledsen för att jag gjorde honom illa. Han har ingenting av intresse att erbjuda och det vet jag. Jag vill inte träffa honom, jag vill inte ha någon kontakt med honom, jag vill inte ha honom. Jag vill bara ha mina pengar så finns där inget mer. Han svarar på mobilen och jag får anstränga mig för att rösten inte ska darra. Rösten är så bekant. Han ber om ursäkt för att han var på dåligt humör sist vi talades vid och säger att han också vill lösa detta men att han inte har några pengar. Jag tycker att han kan låna dem av någon annan men det tycker inte han. Samtalet börjar kännas mer och mer märkligt. Han påpekar snyggt att han inte mått så bra och varit sjukskriven sen det tog slut, en annan källa säger också att han druckit en del. Han berättar lite om folket som jag brukade umgås med då. Hans vänner. Människor jag känner och då kallade mina vänner som nu skaffar familj. Han upprepar att han vill betala tillbaka så vi kan lösa detta och någonstans känns det som han ljuger. Det känns som han skiter i vilket, blåst jävla brud som lånar ut pengar får väl skylla sig själv om hon aldrig får tillbaka dem. Såhär bakefter kan jag fundera över hur mycket det egentligen var han ljög för mig under tiden vi var tillsammans? Jag konfronterade honom sällan även om jag kom på det. Vad skulle det hjälpa? Rösten känns så väl igen men är omöjlig för mig att läsa. Han säger att han vill lösa det och jag tror han ljuger. Vi är artiga mot varandra och jag säger att jag hoppas han mår bättre snart. Han säger att han fortfarande har mitt kontonummer kvar där hemma och att han kommer att betala. Bullshit. Visst lappen med numret finns säkert kvar men den med största sannolikhet förflyttats långt in under sängen och där i ett stadium av mutering förlorat 4 ronder mot en mördardammråtta. Jag får väl höra av mig igen är vad jag avslutar med när jag inget hellre vill än att få mina pengar och radera honom ur telefonen.

För att inte tala om alla jevla nätadaptrar (eller vad fan det nu heter) stora som dieselaggregat som gör det stört omöjligt att få plats med mer än en kontakt i grendosan.

Apropå det där med att jag svär.

Satans jävla sladdhelvete!
Jag orkar inte rubba mitten på min bokhylla och jag orkar fan inte tömma skiten.
Glappet mellan golvet och listen må vara en halv meter men kontakten går inte att pilla igenom.
Just nu är jag jävligt nära att klippa kontakterna av sladdfanskapen, slita bort dem med våld och helt enkelt slänga skiten åt helvetet.

I believe I can fly...

Typ 2 meter upp på min hallvägg sitter mitt säkringsskåp. Plastigt och fult som stryk men anyway.
När det så drogs bredband i huset så var innehavaren av min lägenhet temporärt (eller tja jag vet ju inte om det var temporärt men jag kan väl säga det för att inte vara för elaka mot någon jag aldrig träffat) sinnesförvirrad (och antagligen snål) och ville inte lägga de där extra slantarna på att få bredbandsuttaget placerat någorlunda strategiskt. Således sitter mitt bredbandsuttag brevid mitt säkringsskåp.

Typ 2 meter upp på min hallvägg.

Åh så tjusigt och fjäng schwuiiiiii.
Tills nu har det hängt en lång grå utpkabel (nätverkskabel är ett långt ord att skriva så det giter jag inte hålla på med.) från uttaget ner längs väggen tillsammans med en telefonsladd (bredbandstelefonmojängen måste uppenbarligen sitta först och därför bor ovanpå hatthyllan som sitter precis brevid) som därefter ormat sig vidare längs golvet runt hörnet in i vardagsrummet där de byggt bo med alla andra jevla sladdar som lever i mitt hem.
Nu har jag då tröttnat något på detta virrvarr och försöker reda ut och sortera bort sladdar som faktiskt inte behövs.
Efter diskussion med brodern och telefonkö hos BBB framgår det helt plötsligt att telefonsladden faktiskt inte alls behöver gå via huvudjacket (som strategiskt nog sitter någon helt annanstans), något som enligt inkopplingsanvisningarna tydligen är VÄLDIGT viktigt, utan den kan gå direkt från bredbandstelefonmojängen och in i telefonen.
Tack för det televerket. Varför inte bara säga det från början?
Nåväl.
Att spika fast den gråa utpkabeln med vita spik längs den beiga hallväggen kändes lite sådär så jag fick för mig att jag skulle köpa en vit kabel. Fast å andra sidan varför köpa en sladd när man kan köpa ett nätverkskort och bli sladdlös?
Kort blir det och rent teoretiskt sett är jag numera trådlös (att min dator inte har träffat sitt batteri på över 1 år och att batteriet är något klent har inte med det hela att göra).
Saker och ting ska alltså nu bo på hatthyllan för att minska sladdandet så jag står på en stol för att nå upp men när utpkabeln ska spikas fast åt hatthyllans håll. För att göra det snyggast möjligt får den gå upp över säkringsskåpet (som man tydligen inte kan spika allt för nära, undrar varför...? nåväl) och för att nå upp dit får jag plocka fram stegen.
Efter att ha stått högst upp på stegen och spikat en stund är det så dags att hämta en pryttel.
Vad gör jag då?

Inbillar mig att jag fortfarande står på en stol och tar ett steg rätt ut i luften på typ 1 meters höjd kanske?

Jepp.

Förvånad?

Något.

Oj vad högt, akta huvudet, hallampan, den öppna toadörren på andra sidan hallen OCH stuka helst inte foten i landningen, var typ vad som hann susa förbi i huvudet och minsann om jag inte kom undan med det.

Stora pojkars drömmar...

Pojken och jag har diskuterat det där med om man skulle berätta om man gjort bort sig.
Alltså gjort bort sig som i bytt kroppsvätskor med någon annan typ. Väldigt vuxna och klarsynta samtal...

Nåväl...

Pga något skev dygnsrytm efter ett plötsligt nattpass dumglor jag på tv:n och pojken sover förnöjt bredvid mig på soffan.
Plötsligt mumlar han...

-Humm skulle du mmhmmhddbbbtt?

Något förvånad...
-Vad skulle jag?

Med klar röst säger han så.
-Skulle du berätta?

Här börjar jag ju bli ganska nyfiken på vad det nu kan tänkas vara han drömmer om.
-Skulle jag berätta vad?


-Om du hade varit på banken och det var bra ränta?


I'm sorry, you said what now?

*hmmm*


Är det bara jag eller svär jag väldigt mycket?

pubic transport

Någon låtsades tänka till en dag och sa med bestämd röst -Nej inte tusan är det någon som ska resa en söndagkväll så det behöver inte gå några tåg då inte.
Detta var då något jag först blev varse i kväll när jag så efter en 1h överarbete fick för mig att styra kosan mot ankdammen. Inte fan går det några tåg här inte.
Det går inte ett endaste jävla tåg från Malmö vidare i Sverige efter klockan 23.20 (typ) en söndag kväll, till Danmark kan man resa hela natten men ingen annanstans.
Om jag då råkar jobba kväll en söndag och slutar klockan 23.00 har jag med nöd och näppe hunnit sätta mig på tåget från Danmark så dags och har man då jobbat över en timme har ju uret hunnit bli missinassen och det går fortfarande inget tåg.
Efter lite efterforskning belv jag så klok på att det går en buss 01.10 som jag kan ta. En buss som tar en hel jävla timme på sig att köra till Ankdammen. (Vi talar om den deprimerande tråkbussen som man måste åka med när man varit i Malmö och svirat sent en lördag afton men man hinner sova sött i en timme iaf...)
Jag lämnar jobbet bakom mig och beger mig mot stationen.
Ingen försening.
Vänta.
Försenat 3 minuter.
Vänta.
*suckar*
Försenat 18 minuter.
Vänta.
*muttrar* och börjar förstå att det kommer att bli tight med tiden för att nå den där jevla bussen då va...
Försenat 27 minuter.

SA*********JÄ**************RÖ***************FA**************HEL**********

Det är fan inte många gånger tågen lämnar Danmark i tid. Jag förstår helt enkelt inte vad problemet är. Är DSB bara så jävla tröga att de inte reder ut det eller vad? Det fina är ju då också att om förseningen hade varit på den svenska sidan så hade det räckt med att tåget var 20 minuter sent så kickar Skånetrafikens resegaranti in och man kan få ersättning men i Danmark måste tåget vara försenat med en HEL JÄVLA TIMME innan man ens kan börja tänka på ersättning.
Happy happy joy joy.
Jag kommer så in till Malmö utan någon som helst chans att nå bussen.
Det finns 3 alternativ.

1. Vänta en timme till på nästa buss som så går 02.10 och är framme i Ankdammen klockan 03.10. Känns det intressant? Kanske inte det nä.
2. Följa med kollegan, som kommer med samma tåg, hem och söva på hennes soffa? Visst alltid en möjlighet men man vill ju bara hem så tusen tack men nej tack.
3. Ta en taxi.

Vad tror ni det blev?
Ja det bidde en taxi.
Jävligt sura pengar måste jag säga men vad fan.
Hade jag ringt pojken hade han utan att tveka kastat sig upp på sin silvriga springare och jagat in till Malmö för att hämta mig men det kan jag bara inte. Jag vill inte ringa mitt i natten bara för att mitt jobb har gjort att jag inte kan komma hem med nån reda. Kalla det dumt om ni vill men jag kan bara inte.
Visst hade jag kunnat gå tillbaka till jobbet och ta ett rum till staffpris och sovit där men då hade det ju inte varit lönt att åka hem alls och hur kul är det på en skala?

om att driva in skulder

Är det liksom inte självklart att om man lånar pengar av någon så betalar man tillbaka?
Man tycker väl det men det är tydligen inte självklart för alla.
Tex. inte för mitt ex.
Jag vet inte om han anser att skulden är avskriven iom att vi gjort slut men det tycker fanimig inte jag. Visst pengar är bara pengar men han har fasen LÅNAT dem och jag tycker han ska betala tillbaka. Hur just detta tillbakabetalande ska komma till stånd är ju det som är problemet.
Hur får man en person, man inte sett eller än mindre talat med på över 1 år, att åtminstone försöka inbilla världen i 4 sekunder att han kan ta något som helst ansvar för sina handlingar och betala tillbaka pengar som han lånat av mig för nu mer än 3 år sedan?
Jag provade att ringa och påminna honom om det någon gång förra året men jesus vilken pärs.
Det krävde dels en jävla peppning innan samtalet och efteråt fick jag minsann lalla iväg och köpa mig ett par skor för att lugna psyket.
Han menade lite snyggt att han inte alls kände för att vara "snäll" mot mig och betala tillbaka de där pengarna.
Vadå "snäll"?
Ta dig samman ditt ***p*** lilla lurviga ***f** till ***f***.
Det handlar fan inte om att vara "snäll" det handlar om att ta ansvar för sitt handlande.
Bli vuxen!
Ta sig i kragen, klippa sig (för att inte tala om raka sig) och skaffa sig ett jobb.

*mutter*

Anyhow.

Är det nu någon där ute som sitter inne på en klockren lösning på hur detta problem ska lösas så feel free att upplysa mig. För riktigt goda ideér som leder till återbetalning kan ev "hittelön" utlovas.
Dock bör det inte ingå något våld eller hot om våld, jag har liksom för mig att sådant är olagligt...
Trams...
Jag ska heller helst inte ha ett dugg med det hela att göra så klart.
Pengarna ska liksom bara landa på mitt konto alternativt kan de även dumpas i en väska under papperskorgen på höger sida vid glasskiosken i Ankdammens stadspark.
I omärkta sedlar i små valörer så klart.

bitter butter bångstyrig bucklig brandman brännande

Nåväl... Första veckan efter semester no. 2 avklarad. Typ. Jag ska bara jobba hela helgen också. Jag tror nog jag måste byta jobb snart annars kommer jag att bli bitter.
Jag vill inte stiga upp 04.20 om morgnarna.
Jag vill inte jobba varannan helg.
Jag vill inte sluta klockan 23 för att sen inte vara hemma förrän vid 01 för att tågen inte tycker att de ska gå så man har möjlighet att connecta från annat håll.
I afton fick jag även slåss med en hel hög drygfulla Malmöfuckingfestivalbesökare vilket var mindre givande, men visst det var inte så farligt jag hade förväntat mig värre.
Sen jag började jobba på hotell har jag utvecklat ett härligt (undrar om det inte var Frk Tramsbyxa som uttryckte det så fint med...) människorförakt.
Jag har helt enkelt dåligt tålamod med folk. Jag besöker låter tex. bli folksamlingar som Malmöfestivalen och liknande. Jag blir ändå bara irriterad.
Var faen kommer alla människor ifrån?
Kan de inte uppföra sig som folk?
Hur faan ser de ut?
Vem fan var det som lät dörren stå olåst?
Kan ni inte bara se till att komma ur vägen för i helvete?
Fulla är de naturligtvis också.
Visst det blir vi väl alla lite till mans då och då men låt bli att vara full och odräglig i min närhet om jag inte är det. Kom sen inte och säg att jag inte har varnat.

Vad härligt negativ jag låter, inte sant?

Jag får väl iofs säga att veckan faktiskt inte har varit så illa ändå. (Jag har sett till att hålla mig långt borta från festivalen mao.)
Jag började den med en fire and first aid utbildning som jag och kollegan kom försent till för at vi varit på semster och inte blivit upplysta om att det skulle föregå på annan plats. Men det gick ganska fint ändå.
Vi fick skjuts med en stor brandbil.
Eftersom vi kom sent fick vi ju självklart utsättas lite extra så gissa vem som fick leka rollspel med den stooora, fullvuxna, medelålders brandmannen i (säkert) 100kg's klassen?
Denne! (och kollegan så klart)
I såna situationer/rollspel, där man ska visa sina skills inom första hjälpen, finns det egentligen bara en sak som är fel och det är att inte göra något alls. Vem kastade sig handlöst in i det hela och fick tackla/dansa runt med ovan nämnda stooora brandman när han bestämmer sig för att leka hysterisk?
Denne! (kollegan stor vid sidan och skrattade lika gott som alla andra som tittade på)
Efter ett tag stannar han, står framför mig och tittar mig i ögonen samtidigt som han (med stort mod) låtsas tappa medvetandet, vilket betyder att han börjar knäa och falla i min famn.
Kan jag fånga över 100kg svimmande brandman på ett snyggt sätt?
Inte direkt.
Prioritet var att han inte bara skulle dråsa i backen med ett brak vilket jag faktiskt lyckades undvika men ska jag vara helt ärlig så skulle jag kanske fångat upp huvudet lite bättre. När han nu väl låg där fick jag sagt till kollegan att nu får du minsann komma hit och hjälpa till och så bidde handen avsnörd, rejält, och mannen skulle vändas.
Tja vad säger man. Man väger ju om möjligt ännu mer när man är helt avslappnad...
Nåväl, med ett rejält tag i bältet blev han så vänd och till slut låg han där, i framstupa sidoläge (vilket namn på en ställning alltså) och vi fick klartecken att vi "godkänts".
Om jag vart något slut och skakig? Det kan du tro. Sen var det på med stora orangea overaller och ut och leka med brandsläckare.
Man ska ha respekt för elden men tvekar man e det kört, säger Honey med samtliga fingrar, allt hår samt ögonfransar och bryn i behåll.

Så nu kan jag ge första hjälpen på danska också :)

Kvällens ord...

"luderalarm"

Var det någon som ville följa med Honey till jobbet eller?

???

Inte det nä...

Nu är det över...

lika plötsligt som det började.
Jag vill inte....
Slut slut slut....

*suck*

I morgon är det dags att jobba igen...

*snyft*

hungrig

Om jag inte tar mig i kragen och går till butiken får jag ingen mat. Om jag inte äter kommer jag inte att må bättre.

Det här går ingent vidare...

hallon

Ja men god morgon då.
Här sitter en annan och mår som hon förtjänar.
Alltså det där med att hyra film va.
Det ska jag nog låta bli med tanke på att filmen jag i min tjurighet tog med hem i fredags fortfarande ligger på golvet framför tv:n...
Jag vill ha maaaaat. Finns det något att äta i huset då?
Neeeeeee.
Får inte pensionärerna hemkört från Konsum? Det hade fan suttit fint nu.

det där med att dricka va...?

Alltså va.
Nästa gång jag får för mig att dricka alkohol utan att ha ätit med någon reda innan, så snälla påminn mig om att det inte blir bra.

Just nu vill jag mest dö i en hög på hallmattan...

men nej här får man ta sin tandborste och spotta på rätt ställe.

Jag lyckades iofs tydligen sova bort större delen av bussresdan hem trots illamåendet.

När vi nått ankdammens sista hållplats var den någon som boxade på mig...

Ja jag säger då det... allt detta våld...

Sooooova..........................................................

feelgood...

Egotripp.