Barnslig förtjusning...?

Absolut...
Me like julen...
Så nu är sista luckan öppnad, klapparna klappade, granen barrar, ischokladen stelnar i kylen och alla pengarna är slut såhär en vecka innan lön men det är allt mysigt som tusan.


Vad tror ni nu det var under lucka 24?

Choklad... :)

God Jul.
Kända som okända.
Hoppas ni får en underbar dag.

Honey

En motsträvig njutning...

Jag har denna jul haft en chokladkalender att roa mig med.

Den är inte som alla andra chokladkalendrar...

Den är svart och heter Valrhona.
"Aux sources du grand chocolat" står det på den.

Min chokladkalender är vuxen...

Eller kanske inte...?

Den beter sig nämligen skrämmande mycket som om den vore ett...

...kinderägg...

Tre önskningar på en gång... Det går ju faktiskt inte.

Men jodå...

Nått man kan leka med? *check*
Jo du kan tro... Själva kalenderns konstruktion är något tvivelaktig. I de vanliga billiga kalendrarna från ICA är chokladfigurerna förmodligen gjorda direkt i plastplattan som ligger i kalendern men i den här fina saken är varje bit förpackad för sig i ligger i små fyrkantiga fördjupningar. Eftersom att pappet som är själva kalendern inte riktigt stelt och ordentligt vikt att passa perfekt mot plastplattan så finns det en del "tomrum" i kalenderns innanmäte. Detta i kombination med små fina bitar förpackade i glatt papper gör att det inte är ett dugg styr på chokladbitarna så de lever sitt eget liv i kalendern om den inte ligger absolut plant och stilla från tillverkaren tills den ät öppnad och uppäten. Yeah right... Man skulle således kunna jämföra denna fina kalender med en såndär liten burk med en bild i botten och ett antal fördjupningar som man ska lyckas balansera ner små kulor i, så är det bara att vicka för glatta livet och hoppas man lyckas finna choklad.

Nått spännande? *check*
Helt klart. Jag har hunnit öppna en hel massa luckor som faktiskt har varit tomma för att chokladbitarna smitit och försöker gömma sig i botten på kalendern.
Sambon (som inte är min sambo men heter det i alla fall), som köpt kalendern åt mig och som så klart har en egen, har helt sonika öppnat sin på sidan. Tagit ut innehållet och lagt alla bitar på plats och så skjutit in det hela igen för att sen förvara den liggande. Fusk tyckte jag om det men får nog tyvärr erkänna att jag faktiskt gav mig på samma bravad själv, efter att inte ha lyckats fiska upp dagens chokladbit, men jag borde nog låtit bli...
Jag kollade ju nämligen inte var det faktiskt var som jag redan hade öppnat luckan och tagit en bit utan jag la helt sonika de bitar som fanns lite var stans i plastplattan och så petade jag tillbaka den in i den svarta lådan. Detta ledde ju då bara till mer förvirring eftersom jag en dag hittade "nya" bitar i luckor som redan var öppnade och glatt åt upp dem för att nästa dag öppna nästa lucka och hitta ingenting för den biten var redan uppäten...

Choklad? *check*
Jodå... Massor med galet god choklad är det i kalendern.

Det gäller bara att hitta den...

Frukostpaus...

*pust*

Något sent men julstädningen är ett måste...
Jag önskar att jag var ... öh... tvåhänt?
Högerhänt. Vänsterhänt. Lika finmotoriktränad i båda händerna... dubbelhandad... tvåhänt... likhänt... bihänt... bihang... cykelslang... militantfalang...
Tror klorinet inte bara slagit ut mitt luktsinne utan tagit med x-antal hjärnceller i fallet...
Kommer förmodligen att ha träningsvärk i höger arm och axel i morgon just på grund av att jag inte är lika bra på att använda vänster som höger... Gnuggar just nu badrummets samtliga kakelplattor och fogar med diskborste och klorin. Tackar min lyckliga stjärna för att badrummet inte är större än det är...
Gasmask hade kanske varit bra...?

Det suger att jag inte har kunnat göra allt det här lite tidigare. Jag har inte julpyntat, balkongen ser ut som hej kom och hjälp mig och antalet inhandlade julklappar är minimalt.

Nå....
Åter mot våtrummet.

Klippoklistra...

Min kära mor fick stora A i klippoklistra när hon gick i skolan.
Jag kommer tätt bakom med en stark 4:a.
När vi nu närmar oss jul så pysslar min mamma och ger bort jättefina julsaker som tex korgar och kransar så när vi hade vår, något sena, mor/dotterdate nu i veckan så fick jag en kalasfin krans att hänga på dörren.
Nu råkar det vara så att jag har en säkerhetsdörr. Hur fasen hängar man upp kransar på en sån? Man kan ju inte gärna spika i den, på ovansidan sitter det visserligen en list men den är nitad och det går inte att pilla ner ett snöre under den och tape is for loosers.

*klur*

Aha!


Man hänger ju såklart upp kransen på en extra stark magnet.

Java...dårå?

Jag har en hel massa mer eller mindre användabara saker i mitt kök.

Som tex...


Tre kaffebryggarpryttlar.

Men vänta lite nu...

Jag dricker ju inte kaffe...?

Vad gör man...

... när man toklite tid för att man egentligen måste städa, diska och shoppa julklappar?

Man bloggar.

Hål i h...

...yllan.

Märkligt...
Jag stog framför bokhyllan och funderade på hur jag skulle kunna få den att se lite mindre oorganiserad ut.
Telefonen ringer och jag börjar möblera om i hyllan.
Telefonen ringer igen och jag flyttar böcker helt enligt planen...?

Eller hur var det nu jag hade tänkt att de skulle se ut egentligen?

Nu står jag här med ett alldeles tomt hyllplan och kan inte för mitt liv komma ihåg hur det var jag hade tänkt att det skulle vara...

Hål i huvud, hål i hylla...

Jag saknar min mamma...

Häromdagen slank det ur mig... Jag ser mer av killen som arbetar i videobutiken än jag ser av min egen mamma och vi är varken ovänner eller bor särdeles långt ifrån varandra.
Jag skäms.

Min älskade mamma.

Varför kan jag inte ta mig i kragen och ens höra av mig till henne när jag vet att hon är ensam och inget hellre önskar än lite sällskap? Varför ska det vara så svårt?
Jag är sämst i världen på att höra av mig. (punkt)
Vänner jag inte hört av på länge messar och mailar och jag får inte tummen ur att svara. Jag har ingen annan att skylla än mig själv när de sen slutar höra av sig för att de inte får nått svar men jag klandrar dem inte för jag vet ju att det är mitt eget fel.

Men jag får inte ens tummen ur att höra av mig till dem som står mig närmst. Min kära bror och svägerska, min mor och min far.

Jag bråkade med pojken i helgen och i min vanmakt och förtvivlan kände jag bara att jag ville ha min mamma.
Min mamma som alltid finns där för mig, som älskar mig oavsett vad, som ger allt hon kan för mig.
Varför är det så svårt för mig att göra något som är så enkelt när jag vet att hon är ensam?
Hon ringde mig när jag satt på tåget på väg till jobbet och sa att hon saknade mig. Hon sa att hon älskade mig och jag fegade och svarade med "och jag dig också".

Jag är en usel dotter.

Inte för att det på något vis är bättre att försöka köpa sig ur något man gjort fel men en liten pakkekalender per post är startad. Om än något haltande eftersom jag inte kom på det och kunde skicka så hon hade det första lilla paketet till 1/12 men idag lades 4 små paket på brevlådan och 3 väntar på att skickas.
Ett litet paket dyrt kaffe, choklad, en god tvål, näsdukar med tomtar på...
Smått pyssel inslaget i brunt, svart och blått papper med x antal julfrimärken på hoppas nu finna sin väg till hennes brevlåda och förhoppningsvis visa att jag inte glömt henne helt.

Förlåt för att jag inte hör av mig.

Jag älskar dig mamma.

Aphrodisiac...

Marie Antoinette...

Vad kan jag säga annat än...

Lovely!

Skor, klänningar, solfjädrar och frisyrer...

En tafatt man och en stark älskare.

Bitchiga överklasskärringar och wannabes.

Skvaller, etikett, regler och konsten att styra ett land.

Eller kanske hur man INTE ska styra ett land om man håller sitt huvud kärt...

Men framför allt ett alldeles underbart soundtrack.

Honey säger...

-I want candy...