En motsträvig njutning...

Jag har denna jul haft en chokladkalender att roa mig med.

Den är inte som alla andra chokladkalendrar...

Den är svart och heter Valrhona.
"Aux sources du grand chocolat" står det på den.

Min chokladkalender är vuxen...

Eller kanske inte...?

Den beter sig nämligen skrämmande mycket som om den vore ett...

...kinderägg...

Tre önskningar på en gång... Det går ju faktiskt inte.

Men jodå...

Nått man kan leka med? *check*
Jo du kan tro... Själva kalenderns konstruktion är något tvivelaktig. I de vanliga billiga kalendrarna från ICA är chokladfigurerna förmodligen gjorda direkt i plastplattan som ligger i kalendern men i den här fina saken är varje bit förpackad för sig i ligger i små fyrkantiga fördjupningar. Eftersom att pappet som är själva kalendern inte riktigt stelt och ordentligt vikt att passa perfekt mot plastplattan så finns det en del "tomrum" i kalenderns innanmäte. Detta i kombination med små fina bitar förpackade i glatt papper gör att det inte är ett dugg styr på chokladbitarna så de lever sitt eget liv i kalendern om den inte ligger absolut plant och stilla från tillverkaren tills den ät öppnad och uppäten. Yeah right... Man skulle således kunna jämföra denna fina kalender med en såndär liten burk med en bild i botten och ett antal fördjupningar som man ska lyckas balansera ner små kulor i, så är det bara att vicka för glatta livet och hoppas man lyckas finna choklad.

Nått spännande? *check*
Helt klart. Jag har hunnit öppna en hel massa luckor som faktiskt har varit tomma för att chokladbitarna smitit och försöker gömma sig i botten på kalendern.
Sambon (som inte är min sambo men heter det i alla fall), som köpt kalendern åt mig och som så klart har en egen, har helt sonika öppnat sin på sidan. Tagit ut innehållet och lagt alla bitar på plats och så skjutit in det hela igen för att sen förvara den liggande. Fusk tyckte jag om det men får nog tyvärr erkänna att jag faktiskt gav mig på samma bravad själv, efter att inte ha lyckats fiska upp dagens chokladbit, men jag borde nog låtit bli...
Jag kollade ju nämligen inte var det faktiskt var som jag redan hade öppnat luckan och tagit en bit utan jag la helt sonika de bitar som fanns lite var stans i plastplattan och så petade jag tillbaka den in i den svarta lådan. Detta ledde ju då bara till mer förvirring eftersom jag en dag hittade "nya" bitar i luckor som redan var öppnade och glatt åt upp dem för att nästa dag öppna nästa lucka och hitta ingenting för den biten var redan uppäten...

Choklad? *check*
Jodå... Massor med galet god choklad är det i kalendern.

Det gäller bara att hitta den...