Sedan jag blev singel, för nu snart ganska exakt 2 år sen, är det inte många gånger jag har varit en tur i byn och åkt hem ensam... eller hem alls... Vad ska man kalla det?
Omoget kanske? Fånigt? Dumt? Onödigt? Ett sätt att ta vad man vill ha?
Tja... Kan inte säga annat än att jag står för det. Jag är ju ändå vuxen... eller nåt åt det hållet...
Visst kan jag hålla med om att i allt för många av fallen inte gett ett skit men samtidigt som jag tycker det är totalt onödigt och omoget, om än ibland ack så roligt, tycker jag att det är förbannat tråkigt att åka hem själv och ensam krypa ner i min stora säng.

Ett sökande av något att fylla en ensamhet med...?

Eller en jävla massa svammel...