Amputerad...

Viewer discretion is advised...

Don't say I didn't warn you...

Saxat ur Sydsvenskan angående mordet på en ung kvinna i Lund.

"Den granne som har lägenheten precis under den lägenhet där den 22-åriga kvinnan dödades berättade att han hade hört bråket och att det pågick mellan 18.40 och 19.20 ungefär:
– Först hörde jag en arg kvinna som skrek. Det var några dunsar och pågick en kvart ungefär. Sen blev det tyst en stund innan skriken började igen.
– Nu lät kvinnan rädd och skrek förtvivlat "nej, nej, nej " i säkert tio minuter. Flera tunga dunsar hördes, så kraftiga att fönsterrutorna skallrade, sedan blev allt kusligt tyst.
– Jag var som förstenad och funderade på om jag skulle ringa 112. Men jag hade några viktiga brev att skriva, som skulle vara postade före kl 20, så det gjorde jag aldrig, berättade grannen.

Enligt rättsläkaren Carl Dahlberg, som kallats som expert, hade kvinnans liv kunnat räddas om hon snabbt hade kommit under läkarvård efter knivsticket som punkterade hennes ena lunga."

Några viktiga brev att skriva...?

Ditt fega kräk.

Drömde att jag fick kvarskatt och skulle betala tillbaka över 7000DKK.

Huvaligen...

Same shit different day...

Jeansen ligger kvar i tvättstugan, jag har fortfarande inte fått svar på min deklaration och jag har en trasig fucking långfingernagel som gör mig aningens handikappad.

Jag känner mig rutten för att jag är hemma från jobbet och tänkte åka in och jobba mina två sista dagar innan semstern, torsdag och fredag, men som vanligt är jag tankspridd och är ledig på fredag. Alltså kommer jag att vara sjuk 3 dagar den här veckan, jobba 1 dag och sen gå på semester. Känns så meningsfullt att åka in och jobba den dagen eller hur?
Jag ger ju verkligen ett pålitligt intryck på min arbetsplats för ev kommande promotions (ja jag kommer inte på vad det heter på svenska) när jag är sjuk en gång i månaden...?

Inte höll vi nog många turtummar heller.

Pojken som säger tyvärr ligger på märkligt mycket. Han yrar något om värme och trygghet.
I say what?

Så... 3 penicillinpiller, 10 maskiner tvätt, en bruten nagel, 8 avsnitt Vänner, en jättedisk, ett bortopererat telefonjack och en mindre hjärtattack* senare är det så dags för Honey att gå och lägga sig igen.

*De ringde från jobbet och frågade om en bil jag tagit emot åt en gäst och i 2 sekunder hann jag tro att bilen faktiskt var borta innan det visade sig att den bara fått parkeringsböter. Visserligen 1200 DKK men ändå. Ibland ska man helt enkelt ge fan i att försöka göra allt för gästerna eller för den delen försöka hjälpa sina kollegor man får bara skit för det ändå.

Vardagstragik...

Jag hade kunnat gå ut med en varning och sen säga vad jag ville få sagt men jag tror jag avstår och väljer att censurera. Jag tror nämligen inte att det finns någon som mår bra av så många svordomar på en gång. Varken ni som läser eller jag.

********************************************* ******************* *********** ******************************** ********************** ****************** ** *** ** *** *********** * ******************** ** **************************** *** ********* *** ********************************* **** ****************************** ***** **************** ********************* *************** *** *** *********** ****************** ****************** *** ******************** ********.

Och hör sen!



Vad som hänt?

Tjaaa.
Alltså jag bröt precis en nagel då va...

Varför...

...ligger det Nudie och Acne jeans och dräller i tvättstugan?

I det lilla tvättrummet med 2 maskiner som sällan bokas och i stort sett alltid är ledigt när man går ner för att stjäla tvättid?


Schtrange....

nattsuddare

Att jag är en b-människa är läskigt uppenbart.






Se så... marsch i säng.

elektronisk turtumme

Btw så håller vi alla en kollektiv tumme idag.

I'll tell you why another day...

tjurig

Jaha vad säger man?
Sist lyckades jag prestera ett postitvt streptokockerprov inom 24h den här gången inte. Läkaren tyckte att
-Ja jo alltså eftersom det inte visa streptokocker så hjälper det inte med antibiotika.
-Visst fine, säger du att det går över av sig själv så ok.
-Har du haft halsböld någon gång?
-Ja två gånger i februari.
-Jaha men då skriver jag ut antibiotika, för halsböld kan gå fort och jag vill inte ha dig tillbaka här om några dagar med en böld.
-Nej tack det är inte roligt att bli stucken i halsen sådär.
Så var man med piller igen.
Jag har fan aldrig i mitt liv varit sjuk så mycket som jag är nu. Vad fan e det för jävla trams? Se till att få tummen ur och plocka ut mina jävla mandlar nån gång då.
Sjukad på jobbet. Ska gå på semester på fredag, på piller. Känner mig jävligt usel för att jag måste vara hemma. Det känns som att de kommer att börja misstro mig snart och det är fan inte roligt. Hade jag frågat farbror doktorn så hade han nog sagt att jag borde bli hemma hela veckan men jag har sagt att jag kommer till jobbet på torsdag såvida jag inte blir toksjuk innan dess. Visst det kanske är korkat att gå till jobbet men vad fan ska jag göra?

diss

Honey och Tramsbyxan forskade lite i SD:ens ålder på nätet i förmiddags.
Han är nämligen lite kändis.
Han var 16 år när Honey föddes.
*fniss*
Anyway...
Hade gärna snackat lite mer med honom för jag tror han kan vara ganska trevlig men nu dissar han mig minsann.
Trams.
Skickade ett medd till honom på SD och sa tack för drinken. Han har läst men vägrar svara och då nämnde jag inte ens hans ålder.

Kan dock tänkas att vi kanske gick lite hårt åt honom igår, rara A och jag.

Möjligheten finns...

hi hi hi...

-Som du ser ut.

Sa snubben i pizzerian/närlivsbutiken jag precis gick till för att köpa mig något ätbart.
Något ätbart som i
1 l bapelsinjuice,
1 l vaniljyoghurt med blåbär,
1 liten fulix köttfärspaj,
1 halvliter Zingo och ett litet Daim med vit choklad.
Allt detta till det facila priset av 82kr.

Insulting robbery I say...

det kunde man ju räknat ut med röven...

Aningens exhibitionistisk igår kanske. Man får ju skylta med de man har...
Får väl se till att blogga en massa så bilden försvinner ur sikte. Ta bort den vore ju B den är ju trots allt ganska harmlös.

Jag hade kanonskoj.
Hade bokat en halv sammankomst med en spraydate som både jag och A är rörande överens om inte har den ålder han uppger sig ha. Snarare ett par år till.
Det var pojkar på tvärs över allt. Bland annat lille idiotErik som tyvärr inte fick den behandling han förtjänar, nämligen stryk, men hade han närmat sig en gång till då jävlar i min lilla låda.
Nåväl. Jag var full och inte blev jag mindre berusad av att dricka mer. Det blev tom en liten aning för mycket så jag kunde inte sova på bussen hem för blundade jag fanns det en överhängande risk att jag skulle bli akut dålig. När jag väl så kom hem ramlade jag ihop i en liten hög på hallmattan och idag har jag då vaknat upp med...

...ont...

...i...

...halsen.

Tramsbyxan behöver ju således inte oroa sig över att jag ska tjata mer på henne om en solresa på semestern för när jag går på semester kommer jag att tugga penicillin.
Man blir så glad så glad så glad.

*mutter*

Taking my puppies to town tonight...

Conception...

Jag ber att få välkomna väninna A:s rara pojkvän S, som tydligen är en mycket frekvent gäst här. :)
S lyckades igår få mig att låta totalt barndesperat.

Tjusigt, man tackar...

Tur att det inte var något av raggintresse i närheten att skrämma bort för jag tror det uttalandet hade varit ganska effektivt.
Kakor i mängd och parti intogs på gräsmattan utanför A:s hem, ätande fortsatte sedan inomhus. När det så magen började säga stopp var det redan försent och denne var knökmätt.
"Så kommer man att gå härifrån och känna sig aningens gravid då" menade jag och syftade på min stoppade mage.
S tittar på mig och tycker "men A säger att du faktiskt vill ha en kula".
Det blir knäpptyst i rummet.
Inte för att vi var så hemskt många från början men nu vart alla med kollektivt spetsade öron åt mitt håll.
Det jag hinner få ut mig är "jo det vill jag". Där tar den pressade situationen över och samtalet har fortsatt åt annat håll och det kändes som jag sagt JAG VILL HA BARN NUUU!, vilket inte riktigt är hela sanningen men likväl en sanning.
Men det är väl bara att erkänna att den biologiska klockan kanske börjar göra sig påmind. Inte så att det stör, vad jag vet, men nog så att det finns en känsla någonstans som tycker *hhhmmm kanske det kanske...*
Jag vet för all del inte riktig hur det här kommer att te sig för det är inte så att jag känner just suget efter själva barnet (jag tar väl för givet att det kommer, kan bli lite besvärligt annars) utan just nu är jag märkligt nyfiken på att vara gravid.
Inte för att jag tror att det är någon dans på rosor men likväl.
Känslan är dock inte så ohyggligt stark att jag kommer att kasta mig om halsen på närmsta pojke och försöka bli gravid. Det får ju liksom vara någon speciell. Framför allt någon som man känner att man vill ha som far till sina barn.
Var man nu hittar dem...
Ja om det tvistar de lärde...
Anyway...

Tja som vanligt många rundor i huvudet och som sagt bara funderingar men igår lät jag mest desperat och det får jag väl å det bestämdaste mena på att jag INTE är.

Och därmed basta.

Så S... Hämnden kommer när du minst anar det...

få så tummen ur.

Så var man hemma igen... Seg i huvet... Vill mycket orkar lite.
Hade velat komma iväg på en grillfest, ev bra raggpotential, men den är en bit iväg och jag har ingen bil. Orkar inte pyssla med taxi heller för den delen... Det blir födelsedagskalas för väninna A istället. Garanterat gott sällskap.
Nu är ju då tricket att jag INTE ska fastna här utan se till att komma in i duschen och vidare iväg.

Så marsch iväg!

Glad midsommar säger Honey och går till jobbet....

Var precis ute en sväng på balkongen.

Naken.

Det var...

Svalt.

God natt!

PG

Idag har Honey:

• inbillat sig att det är torsdag, ganska länge...
• fortfarande inte tvättat...
• inte listat ut hur hon ska lösa midsommarfirandet...
• inte varit på bolaget...
• försökt visa framfoten genom att söka den utannonserade supervisortjänsten på jobbet...
• kommit 1h försent till jobbet för att hon inte har bättre koll på sitt schema...

Starkt jobbat Honey...

Dagens: Blogg

Dagens order: Tryck benet mot magen, andas, slappna av... ja och så det där med att stå på alla fyra...

Dagens mantra i ca 5minuter: *ajsomfanajsomfanajsomfanajsomfanajsomfanajsomfanajsomfan*

Dagens inbillning: Att snorbilligaknytbikininsomföljermedtjejtidning i onesize fits all BUT Honey.

Dagens ögongodis: X-antal pojkar i bar överkropp med x-antal magrutor spelandes gladfotboll på torget i sommarkvällen.... och så den mumsiga pojkrumpan jag följde efter i snurrdörren på jobbet.

Dagens svar på alla pojkars sommarfråga: Nope...

Våt suddis...

Köpte duschtvålen Sonic Death Monkey på Lush i London i våras.

Den luktar kaffe/choklad/citron.


Eller för att vara mer exakt.

Den luktar luktsuddegum...

I love those moments. I like to wave at them as they pass me by...

Sms skickat: "Fortfarande sällskapssugen?" Läs "Ska vi knulla?"

Svar: "Jag e hos polare vi tittar på fotboll vi får ta det en annan dag. Puss"


HA!


Skulle inte tro det va...

oralt begåvad

"har du inte dagens snusk eller något annat trevligt?" sa pojken, på msn, och lät aningens frustrerad.

*fnys*

Honey för endast intelligenta diskussioner på hög nivå.

Så det så!

FY!

Jag är en usel människa.
Min farfar fyllde 80 i fredags.
Har jag ringt och sagt grattis?

Nej

Sweet little Honey. Come sit on Santa's lap and he'll make your wishes come true...

Hans namn i displayen får mig att le.

Han lockar.

Huvudet säger nej och jag känner någonstans att han är fel och att vi inte kommer att funka men han lockar.

Inte med presenter, vackra ord eller löften.

Han vet hur Honey ska tas...

oj oj aj aj

Tid för plågeri beställd.





This time it's really gonna hurt....



*ynk*

Recap...

Är just nu bakis, sömnberövad, överarbetad, solbränd, fattig och som vanligt aningens förvirrad.
Söndagen var relativt lugn och sansad.
Vuxen som jag är lät jag bli att höra av mig till pojken som säger tyvärr för han brukar ju inte höra av sig när han säger han ska göra det. Den andra pojken fick ett födelsedagssms men hörde inte av sig mer själv och så var det med det (för pojkförklaring i detta fall läs här).
Sitter hemma och slöpratar lite på msn med en gammal SD som jag har lite sporadisk kontakt med. Vi snackade en del för typ ett och ett halvt år sen och sågs som hastigast en gång men mer än så var det inte med det. Han tycker för den delen att jag är slampig... Tack så mycket för det tycker jag och är aningens bitchig tillbaka.
Han hade iaf ganska tråkigt och undrade om han fick komma och hälsa på...?
Jaha... Kommer han hit kommer han garanterat att försöka sig på något och släpper jag till kommer jag ju bara att skriva under på hans tankar om min ev slampighet.
Samtidigt hade jag också ganska tråkigt så jag tyckte "du är välkommen in om du kommer" så han satte sig i bilen och körde de 13 milen till ankdammen...
Det bidde soffmys och lite skitprat och sen vart klockan ganska mycket...
När jag sagt "nej minsann det blir inget trivselpilleri här inte" för andra gången gick han ur sängen, blåste ut ljusen, kom tillbaka till sängen, sträckte ut sina långa surfararmar och packade in Honey i ett litet famnpaket och somnade.
Minsann.
Om jag sov gott?
Inte direkt.
Sova två kräver invänjning plus att mina rödbrända axlar inte direkt uppskattar skäggstubb och varm andedräkt. Men det var ganska gott ändå *hi hi hi*.

Måndagen gav ett kvällskift på jobbet. Halva skåne och Danmark har de senaste dagarna invaderats av amerikaner som varit här på världskongress. Amerikaner kan vara ganska ansträngande... Det lyser liksom ur ögonen på dem "varför är det inte som hemma?" Kanske för att du inte är hemma pucko.
Hann hem och sova ca 4 timmar och sen upp igen för att åka tillbaka på ett morgonskift igår.

Tisdag och amerikaner, amerikaner, amerikaner...
*mutter*
Det var ett helt igenom svensk team i fronten och efter jobbet siktade vi på lilla torg för att slappa lite i solen. På stationen i Danmark hittade jag 6 kronor på en stolpe och när vi kom till Malmö hittade jag 100 kronor till på cykelparkeringen utanför centralen. Alltså bjöd jag.
Trötta och slutstressade som vi var räckte det med en cola on the rocks för att vi skulle bli fnittriga. Tror säkert ni kan räkna ut sällskapets nivå själva.
Jag beställde en lite oliver som vi fick i en djup tallrik. Med cola och oliver satt vi så i solen och fjantade oss och njöt, Honey kollega L och kollega E.
Efter en stund började vi närma oss botten på tallriken, som var täckt med olja från oliverna, där det simmade nån liten olivkvist coh något som såg ut som en skalbagge.
Efter närmare kontroll visade det sig vara just en oljemarinerad insekt.
Det bidde så pengarna tillbaka, inga dricks och nya glas med cola till flickorna. På frågan om vi ville ha nya oliver svarade jag, nej tack. Inte sugen mer, risken att de andra oliverna kommer från samma bytta och således också har gottat sig i oljan med tidigare funna insekt är ju ganska stor.
Eftersom vi alla 3 är lediga idag kom vi plötsligt på den geniala idén att vi skulle gå ut och dansa. Nu är det då tyvärr så att jag kan vara lite trögstartad så jag fick helt enkelt inte åka hem för att göra mig iordning för L ansåg att risken att jag inte skulle komma tillbaka till Malmö var för stor. Så jag fick fint gå och köpa mig ett par nya skor, och låna en tröja av L, för att se någotsånär presentabel ut i kvällssällskapet.
Efter snabbdusch, tillsnyggning och fördrink hos L återsamlades vi (plus L's vännina M) så och började aftonen till halva priset i baren på Times.
Fortsatte till lilla torg igen och sen vidare till Crown (med en taxichaufför som totalt saknade lokalsinne) som var det enda som var öppet och inte alldeles fyllt med småglin i mössor. Här dracks det ännu mer och dansades friskt och glatt.
Eftersom att det är mitt i veckan går det inga bussar hem till ankdammen miss i nassen så det var bara att följa med L hem och söva.
Vid 12 släpar vi oss upp och drar fötterna efter oss hela vägen till västra hamnen och frukost på Espresso.
Honey har inte gjort många knop i dag det är ju så sant som det är sagt och klockan 04.20 ringer väckarklockan i morgon och det är dags att jobba igen.
HELA HELGEN.
Det gick många pengar igår så det är väl bara bra att jag ska jobba resten av veckan och i stort sett hela nästa vecka också men oj vad skoj vi hade.

Exempel på nivån på tisdagskvällens avhandlade samtalsämnen...

Zlatans kroppsvätskor... sparade sådana...
Jobb... ja jag vet vi är tragiska...
Storlekens betydelse... och det faktum att störst inte är bäst, som när den är så stor och lång att man hostar vid varje stöt när man blir tagen bakifrån...


Inlägg no. 400 btw.

jag vill sova.....

OBS!

Komihåg att vattna tomatplantorna...

*zapp*

Svensk polis sköt och dödade en förvirrad och agressiv man i helgen.
Jag har själv aldrig i mitt liv avfyrat ett vapen (annat än möjligen ett luftgevär), jag har heller aldrig varit utsatt för en hotfull situation på det viset men var det verkligen så illa att de kände sig tvugna att skjuta honom 3 gånger?
Jag bara inbillar mig att det går att stoppa en människa genom att skjuta honom utan att behöva döda karln. Jag hoppas i alla fall att det inte var med avsikt men vad vet jag...?

Anyway...

Det diskuteras och provas alternativa vapen till polisen, förhoppningsvis för att minska risken för liknande händelser.
Elpistoler är tydligen ganska effektiva vad det gäller att försvara sig och stoppa tossingar men det får polisen tydligen inte använda för etiska rådet har satt ner sin fot och tycker...

"elpistoler kan orsaka dödsfall..."


Say what?

My life...

Denne är ju lite till åren kommen så hon minns hur det vara att brevväxla med folk. På riktigt. Med penna, papper och frimärken.
Kommer väl ihåg "brevvännsannonserna" i Kamratposten där favoritartister och fritidsintressen avhandlades för att om möjligt få till den bästa kombinationen.
Numer är jag datorberoende och smsskadad och införskaffandet av nya "lekkamrater" sker på jobbet, på krogen och på nätet.
En nätraggargeneration har uppstått. På sista tiden har jag upplevt ett spännande uppsving i användandet av frågan om vilka mina fritidsintressen/hobbies är?

Öh?

Vad jag gör när jag är ledig?

Ehh...

Ingenting?

Vad är det egentligen folk förväntar sig att få för svar på det?

Den senaste pojken som frågade om detta fick följande svar.

"den har börjat komma lite på mode igen känns det som... frågan om man har några fritidsintresse...
tja... tragiskt nog kan jag liksom inte komma på något konkret. jag tar dagen som den kommer, sitter för mycket framför datorn, alltid med radion eller tv:n på, lallar iväg på promenader, äter oroande mängder sushi, tvingar mina vänner att lyssna på mina vrickade funderingar, ser konstiga filmer, lite då och då häller jag i mig alkohol, drar på mig dansskorna och vickar lyckligt rumpan, ylandes till musiken en hel natt..."

Såhär bakefter känns det som om jag fick till det ganska bra.

Det är jag.

Visst finns det en hel massa andra knasig saker som jag också hittar på som tex. bloggar (men det ska man inte säga för då vill de säkert bara läsa och då har jag garanterat skrämt bort dem direkt, jag kan ju iaf försöka verka intressant ett tag), sover, steker mig grisrosa i solen, dricker litervis med fuskChai på Espresso, bränner pengar på ingenting, leker besserwisser, tänker alldeles för mycket alldeles i onödan and so on and so forth...

Men jag kanske borde skaffa mig en riktig hobby?

Knyppling kanske?

"och den där piedestalen... det är ju känslan som gäller, känslan från magen upp genom hjärtat ut i armar och ben, fingrar och tår"

Säger pojken som igår var på sniskan och kelsjuk.

Det är ju det.
Men finns den alltid där från början? Varför sitter den så långt inne?
Och skulle den plötsligt pocka på uppmärksamhet så handlar det alltid om fel pojke.
Varför är det så?

De kommer plötsligt från ingenstans.
Det är så det känns.
Inom loppet av de senaste 2 timmarna har 3 olika pojkar anmält sitt intresse att dela min säng inatt (visst den ene på skoj i en kombination av alkohol och kelsjukhet så honom räknar vi inte) men så blir det inte. För någon av dem.
Jag piper om att livet är komplicerat när det är jag själv som fipplar till det.
Jag är kan inte bestämma mig, vet inte vad jag känner, är inte rak med vad jag vill och när någon är det så vet jag inte var jag ska ta vägen.
Vad är orsaken till att jag aldrig blir nöjd?
Har jag efter ett framtidslöst förhållande placerat mig själv på en piedestal (??) dit ingen kan nå?
Ska jag nöja mig?
Är svaret på funderingarna så enkelt att jag vägrar acceptera det just därför?
Är inte det faktum att jag ens ställer mig frågan "ska jag nöja mig?" svar nog eller har jag bara stängt av och vägrar känna för att jag bara ser felen?

Kalla handen...

Ooohhh.... solsken... Va härligt.
Bikinin på, filt, vattenflaskan och solbrillor.
Gräsmattan here I come.
För sysselsättning tar jag med mig min skinnjacka, som nu börjar se ganska torr och ledsen ut, samt trasor och läderfett.
För att undvika allt för gräsligt missfärgade och kletiga händer tar jag även en diskhandske.

Det tog ett tag att smeta ut ett jämnt lager klet över jackan.

Jag är fortfarande något vinterblek och bränner mig ganska lätt i solen i solen.

Högerhänt.


Behöver jag säga att den där diskhandsken på högerhanden numera är permanent?

Kvällens freudian slip...

"vår toalett"

060606

Kan man gå på barnkalas utan att ha en present med sig?

Eller.

Vad kan man köpa till en 5åring på seveneleven?

Jag kan inte gärna inte gå heller för jag och barnets far, min kusin, har en liten hang-up vad det gäller familjesammankomster hos dem.
Han brukar nämligen vägra att bjuda in mig.
Han bjuder min mor och tar för givet att lilla jag följer med mamma trots att jag inte bott hemma på x-antal år nu. Jag tappade dock tålamodet en juldag för typ 2 år sen och höjde rösten lite angående det där inbjudandet och menade på att så länge jag inte blivit meddelad själv så anser jag mig inte vara bjuden.
Alltså ringde han sent i förrgår och bjöd in mig på kalas.
Igår jobbade jag sent.
Idag har hela Sverige stängt.

Blir en 5åring glad för en flaska rödvin?

I väntans tider...

Jag blir tokig....
Den fasansfullt skrämmande danska deklarationen är uträknad, med viss möda, och inskickad till Skat Øresund för ett par dagar sen.
Sen dess loggar jag in på min sida på den danska skattemyndigheten varje dag för att kolla om de har räknat ut min skatt så jag får veta om jag får kvarskatt eller ej men det hände ju i_n_g_e_n_t_i_n_g.

Jag tror väl visserligen inte att jag kommer att få kvarskatt men det hade ju varit skojsigt att få veta om man kanske kunde vänta några pengar tillbaka.

Bara ett litet svar.

Snälla söta?

Det där med nätdating...

Miss Tramsypants says: om alla på internet är töntar - är jag också en tönt då?
Honeylicious says: absolut
Honeylicious says: INTE!
Honeylicious says: om du är tönt?
Honeylicious says: vad fan är då inte jag????
Miss Tramsypants says: man börjar ju undra...
Miss Tramsypants says: hahaha

These boots are made for... ööhhh...?

Undrar om det var jag...?

Eller snacket om mina skor* som gjorde intryck på senaste daten...?



*Skorna som förmodligen skulle göra sig väldigt bra i en porrfilm. Tokhöga, både klack och sula, i fuskormskinn med massor av remmar...

God morgon...

...god morgon hör fåglar sjunga glatt god morgon god morgon i kööööör...






Bite me!

Allan... Allan... Who the fuck is Allan?

I juninumret av svenska Cosmo finns det en artikel som tar upp "Kvinnors flirtiga knep - så bra funka de." Där de 10 vanligaste flirtteknikerna som flickor använder sig av tas upp.
Dessa har testats på en "panel" bestående av 3 pojkar.
De 3 pojkar har också fått dela med sig av sin favoritflirtteknik.

35-åriga J:s favorit sätt att ragga på är...

"Att spela så mycket Allan som möjligt. Brudar älskar sånt."

hhmmm...

he he

Men lycka till med det hörredu..

...

Aaha ha ha ha aha haaa...