Är just nu bakis, sömnberövad, överarbetad, solbränd, fattig och som vanligt aningens förvirrad.
Söndagen var relativt lugn och sansad.
Vuxen som jag är lät jag bli att höra av mig till pojken som säger tyvärr för han brukar ju inte höra av sig när han säger han ska göra det. Den andra pojken fick ett födelsedagssms men hörde inte av sig mer själv och så var det med det (för pojkförklaring i detta fall läs här).
Sitter hemma och slöpratar lite på msn med en gammal SD som jag har lite sporadisk kontakt med. Vi snackade en del för typ ett och ett halvt år sen och sågs som hastigast en gång men mer än så var det inte med det. Han tycker för den delen att jag är slampig... Tack så mycket för det tycker jag och är aningens bitchig tillbaka.
Han hade iaf ganska tråkigt och undrade om han fick komma och hälsa på...?
Jaha... Kommer han hit kommer han garanterat att försöka sig på något och släpper jag till kommer jag ju bara att skriva under på hans tankar om min ev slampighet.
Samtidigt hade jag också ganska tråkigt så jag tyckte "du är välkommen in om du kommer" så han satte sig i bilen och körde de 13 milen till ankdammen...
Det bidde soffmys och lite skitprat och sen vart klockan ganska mycket...
När jag sagt "nej minsann det blir inget trivselpilleri här inte" för andra gången gick han ur sängen, blåste ut ljusen, kom tillbaka till sängen, sträckte ut sina långa surfararmar och packade in Honey i ett litet famnpaket och somnade.
Minsann.
Om jag sov gott?
Inte direkt.
Sova två kräver invänjning plus att mina rödbrända axlar inte direkt uppskattar skäggstubb och varm andedräkt. Men det var ganska gott ändå *hi hi hi*.
Måndagen gav ett kvällskift på jobbet. Halva skåne och Danmark har de senaste dagarna invaderats av amerikaner som varit här på världskongress. Amerikaner kan vara ganska ansträngande... Det lyser liksom ur ögonen på dem "varför är det inte som hemma?" Kanske för att du inte är hemma pucko.
Hann hem och sova ca 4 timmar och sen upp igen för att åka tillbaka på ett morgonskift igår.
Tisdag och amerikaner, amerikaner, amerikaner...
*mutter*
Det var ett helt igenom svensk team i fronten och efter jobbet siktade vi på lilla torg för att slappa lite i solen. På stationen i Danmark hittade jag 6 kronor på en stolpe och när vi kom till Malmö hittade jag 100 kronor till på cykelparkeringen utanför centralen. Alltså bjöd jag.
Trötta och slutstressade som vi var räckte det med en cola on the rocks för att vi skulle bli fnittriga. Tror säkert ni kan räkna ut sällskapets nivå själva.
Jag beställde en lite oliver som vi fick i en djup tallrik. Med cola och oliver satt vi så i solen och fjantade oss och njöt, Honey kollega L och kollega E.
Efter en stund började vi närma oss botten på tallriken, som var täckt med olja från oliverna, där det simmade nån liten olivkvist coh något som såg ut som en skalbagge.
Efter närmare kontroll visade det sig vara just en oljemarinerad insekt.
Det bidde så pengarna tillbaka, inga dricks och nya glas med cola till flickorna. På frågan om vi ville ha nya oliver svarade jag, nej tack. Inte sugen mer, risken att de andra oliverna kommer från samma bytta och således också har gottat sig i oljan med tidigare funna insekt är ju ganska stor.
Eftersom vi alla 3 är lediga idag kom vi plötsligt på den geniala idén att vi skulle gå ut och dansa. Nu är det då tyvärr så att jag kan vara lite trögstartad så jag fick helt enkelt inte åka hem för att göra mig iordning för L ansåg att risken att jag inte skulle komma tillbaka till Malmö var för stor. Så jag fick fint gå och köpa mig ett par nya skor, och låna en tröja av L, för att se någotsånär presentabel ut i kvällssällskapet.
Efter snabbdusch, tillsnyggning och fördrink hos L återsamlades vi (plus L's vännina M) så och började aftonen till halva priset i baren på Times.
Fortsatte till lilla torg igen och sen vidare till Crown (med en taxichaufför som totalt saknade lokalsinne) som var det enda som var öppet och inte alldeles fyllt med småglin i mössor. Här dracks det ännu mer och dansades friskt och glatt.
Eftersom att det är mitt i veckan går det inga bussar hem till ankdammen miss i nassen så det var bara att följa med L hem och söva.
Vid 12 släpar vi oss upp och drar fötterna efter oss hela vägen till västra hamnen och frukost på Espresso.
Honey har inte gjort många knop i dag det är ju så sant som det är sagt och klockan 04.20 ringer väckarklockan i morgon och det är dags att jobba igen.
HELA HELGEN.
Det gick många pengar igår så det är väl bara bra att jag ska jobba resten av veckan och i stort sett hela nästa vecka också men oj vad skoj vi hade.
Exempel på nivån på tisdagskvällens avhandlade samtalsämnen...
Zlatans kroppsvätskor... sparade sådana...
Jobb... ja jag vet vi är tragiska...
Storlekens betydelse... och det faktum att störst inte är bäst, som när den är så stor och lång att man hostar vid varje stöt när man blir tagen bakifrån...
Inlägg no. 400 btw.
onsdag, juni 14, 2006
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
3 kommentarer:
hur kommer man till hosta?
he he he... gott att se dig igen...
ja du... som sagt var nivån ganska låg men allmänna funderingar kring hur för stort inte är så skojsigt när hela innehållet flyttas runt vid pumpande...
eller nått...
mhm, jag vet inte om det gjorde mej så mycket klokare men visst.
återkommer när hostan infunnit sej.
när nu det kan tänkas bli. *suck*
Skicka en kommentar