Saxat ur Sydsvenskan angående mordet på en ung kvinna i Lund.
"Den granne som har lägenheten precis under den lägenhet där den 22-åriga kvinnan dödades berättade att han hade hört bråket och att det pågick mellan 18.40 och 19.20 ungefär:
– Först hörde jag en arg kvinna som skrek. Det var några dunsar och pågick en kvart ungefär. Sen blev det tyst en stund innan skriken började igen.
– Nu lät kvinnan rädd och skrek förtvivlat "nej, nej, nej " i säkert tio minuter. Flera tunga dunsar hördes, så kraftiga att fönsterrutorna skallrade, sedan blev allt kusligt tyst.
– Jag var som förstenad och funderade på om jag skulle ringa 112. Men jag hade några viktiga brev att skriva, som skulle vara postade före kl 20, så det gjorde jag aldrig, berättade grannen.
Enligt rättsläkaren Carl Dahlberg, som kallats som expert, hade kvinnans liv kunnat räddas om hon snabbt hade kommit under läkarvård efter knivsticket som punkterade hennes ena lunga."
Några viktiga brev att skriva...?
Ditt fega kräk.
onsdag, juni 28, 2006
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
ett fegt as. Inte direkt så att han behövde ingripa själv heller för det har jag förståelse för att man kanske inte vågar alltid...
visst att man inte alltid vågar ingripa men det är fan enkelt att ringa till polisen om det låter som någon håller på att bli ihjäl slagen...
Skicka en kommentar