McRide...

Uploaded by www.cellspin.net

Come on... Mama needs a new pair of shoes...

Uploaded by www.cellspin.net

Late night paintjob.

Nu trodde ni* kanske att jag efter förra inlägget tog mig i kragen och gick och lade mig?

Neeeeeeh...

Jag satte igång att måla naglarna.
Man kan ju inte gå på bröllop i röd** klänning med rosa glitterdisconaglar och lila tånaglar.

Eller ok...

Jag målade tumme, pek-, och långfinger på vänster hand och tog bort lacket på tårna.
Får måla resterande fingrar och tår i morgon.

Alltså borde jag gå i säng så jag hinner måla klorna med nån reda i morgon.
Således provar jag igen...



*Ni som i alla mina 4 läsare...
**Ja det där med röd klänning på bröllop är en helt annan diskussion...

Into the night yet again...

Det slog mig för en liten stund sen att minsann om jag inte snart bloggat i 3 år.
Visst, ibland mer eller mindre frekvent men ändå.
Kikade lite i arkivet och minsann om jag inte var ganska rolig i mina "unga" år.

Nu är jag mest gammal och bitter i min inlägg tycker jag.

Hittade ett gammal inlägg från september 2005 som faktiskt fortfarande är aktuellt, på sitt eget lilla charmigt deprimerade sätt.

Into the night.

Det var 3 år sen jag skrev de där raderna men det kunde nästan lika gärna varit igår. Soffan min var ett klokt inköp. Den må vara ruskigt röd men ack så skön och det är min safe zone när jag inte klarar av att sova i sängen.
Under crashen i våras sov jag under en filt på soffan i 2 månader. Jag rörde inte min säng en enda gång under den tiden. Jag satt inte ens på kanten när jag skulle välja kläder ur garderoben.
Den fick genomgå en smärre makeover för att över huvudtaget kunna nyttjas igen.

Igår somnade jag på soffan, vaknade vid halv två och förflyttade mig till sängen men jag kunde inte bara blunda och somna utan låg under täcket och tittade på Gilmore Girls i telefonen till klockan var sex i morse.

Låter det bekant?

Fantastiskt trallvänligt...

Välkommen in i kylen.

Piloten talar danska...

A - Vad sa han?
Honey - Han sa att det var 15 grader i Köpenhamn.
A - 15 grader... Fattar du hur kallt det är?
Honey - Och det säger du till personen som frös* attans tidigare idag trots att det var över 30 grader...? Jag kommer att frysa ihjäl...


* Jepp. Jag är en total kyckling...

Will you carbonate...?

Uploaded by www.cellspin.net

Lädersanning...

Whatever doesn't kill you...

Makes you stranger...

Light travels faster than sound.

That's why some people appear bright until you hear them speak.

Crash and burn...

Jo men det här gick ju bra...
Not.

Tänk jag hade ju faktiskt lyckats behålla min värdighet ganska länge.

Men nej.

Varför skulle man ens få behålla den?

Luck sucker...

När jag för ett par år den köpte min lägenhet och det var dags att flytta in så gick min mor runt och kastade pengar i de tomma rummen.
En krona här och nån gammal tioöring där.
Hon menade att det medförde lycka att slänga "silvermynt" i rummen när man flyttade in.
Jag lät dem ligga.
När jag nu under åren jag bott här dammsugit har jag försökt att tänka på dessa slantar och undvika dem.
Dessvärre har dammsugaren vid några tillfällen sagt "schlumpf" och ett "lyckobringade silvermynt" har försvunnit upp i det svarta röret...

Det är kanske därför mitt liv funkar sådär...?

Har jag dammsugit upp min lycka?

Förbannad statistik...

Inte nog med att jag jobbat 14h i sträck idag, har ju inte så mycket annat att lägga min tid på direkt, vi kör lite siffror till innan sängdags...

Alltså...

Mellan den 11/4-9/7 har jag...

Skickat 1185 sms.

653st av dem har varit gratis... Det är nog fasen det enda goda med F*ckFelia...

Resterande 532 sms har kostat mig...

1410kr...

Det är mer än halva räkningen...

Fröken måste fan lära sig styra fingrarna när hon har lämnat landet.

4kr/sms från Indien...

Jag hann tydligen skicka 126st...

Men den största posten är definitivt Danmarkssms...

797,50kr

*ktching*

Fatta att det suger fett att F*ckFelia inte har nått jevla roamingavtal med Danmark. Operatören finns ju för bövelen i landet.
Jag behöver inte en telefon med två simkort...
Jag behöver en olåst iPhone 3G så jag kan prega 3 i den, de har samma smspris i DK som i Svea... Fast jag minns inte om de har gratissms till alla eller hur det nu var med det...?
Fast helt ärligt skiter jag ett stort stycke i det just nu... Man blir seg i huvet av att jobba så många timmar på raken så nu ska jag sova en liten stund och sen är det åter till gruvan...

Men sen minsann...

Är det helg.


För det är väl fredag i morgon?

Den satt...

... som en fläskläpp.

Mobilräkningen på 2378kr...

Tack för det Televerket!

Past the point of no return...

Jag trampade precis i en pöl av mina egna tårar på hallgolvet...



Precis så jävla patetisk e jag.

Tänkte bara jag skulle klargöra vad det är för en bil jag går och dreglar över utanför jobbet...

En Aston Martin DB9

Den står där fortfarande...

I helgen...

...befann jag mig vid ett tillfälle i ett provrum...

Där stod jag och stirrade förundrat på mina egna bröst i spegeln i säkert 5 minuter...

Bag boy...

I stadens ICA butik kan man tydligen inte bara handla vulgärt fruktgodis...

Man kan även spotta kändisar...

Drive it like I stole it...

Den här lilla skinande saken har stått utanför dörren på jobbet ett par dagar nu och det kliar fan i gaspedalsfoten...


Kan jag inte få låna den... Snällasötarara?


Bara liiiiiite....

*valpögonen tindrar*

Jag lovar det går fort...

Nedan stående jävla dravel läses helt på egen risk.

Det här är min jävla blogg och jag skriver vad fan jag vill.



-Jag trodde faktiskt du hade kommit längre.
Sa vännen på midsommarafton. En ganska taskig kommentar från någon som fick den äran att träffa det förvirrade, frusna och darrande vraket jag var dagen det hände. Jag vet att det inte var illa menat och tog det heller inte så, det har bara fått mig att fundera.

-Kvinnor blir neurotisk vid separationer, det bara är så.
Sa väninnan.

No shit.

Jag har aldrig tidigare varit med om något som fått mig lika mycket ur balans.
Jag sitter på min kant och jobbar stenhårt på att försöka vara vuxen men jag är bara så jävla arg.

Jag är så jävla arg och jag har så jävla rätt men jag kan inte säga det till dig och det stör mig som fan.

Det stör mig att mitt huvud inte är rätt påskruvat och att tankarna spinner loss totalt utan kontroll.
Det stör mig som fan att jag stör mig.


Sådär ja... Det där var typ 1 minut av ditt liv som du aldrig får tillbaka.
Grattis.

Where is my mind...

Slutsatser...

Oj oj oj... Här går vi ut hårt med värsta prettotiteln...

Av förra inlägget kan vi dra två slutsatser...

Att jobba 7 dagar i sträck och sen gå på after work kan resultera i...

Onykterhet...

Now picture this...

Honey sitter på trevligt after workställe med munken och försöker berätta skojig anekdot...

-Har aldrig kört bil med alkohol i blodet...
Jag har dock ev vid något tillfälle satt mig i bilen liiite för tidigt dagen efter men inte annars.
Försökte vid tillfälle köpa en alkome *HICK* ter...




Kan då också meddela att...
Blogga medelst iFån inte funkar särdeles bra...

(Speciellt inte om du är på kanelen...)

Den rakt av råvägrar att skriva i någor annat fält än titelfältet...

Jag tänker inte ens försöka forska i det just nu...

Nu tänker jag gå och dö i min säng och sova till nästa vecka...



-Hey.
If I can't eat it, bang it or bet on it, it's not in my phone...
Charlie Harper

I am not as think as you drink I am...

Betuttad...

If I ever had a woman like that I would cherish her.
I would worship her.
I would start a small country and put her face on a stamp so I could lick the back of her head...
-Alan Harper

3998,5

Vad ska man säga...

Har nu deklarerat.

*klapparmigsjälvpåryggenochtycker*
Duktig kicka!

Som vanligt, eller ja de år jag nu jobbat heltid och deklarerat i Danmark, blir jag ytterst förvånad över hur mycket pengar* jag tjänat och samtidigt kusligt rädd när det slår mig att jag har sparat typ 1 av alla dessa intjänade kronor.
Jag suger på att spara men det är ju tyvärr ingen nyhet.

I år har vi, som gränsgångare, för första gången fått den äran att deklarera på nätet. Det går framåt även i Danmark minsann. Så efter lite räknande, knappande och vagt svärande lyckades jag till slut få min "selvangivelse" godkänd som inlämnad.
Om de nu godkänner mina siffror, vilket tydligen inte görs förrän den 1/7, betyder det att jag får tillbaka ca 11000DKK.

Come to mama...

Minsann om inte Honey ska åka på semester...


*Enligt min högst personliga uppfattning så klart men ändå inte helt illa pinkat...

Framsteg... Eller not...

Nu har jag ju då bara 3999,5 saker kvar att ta tag i...

Lyckades slänga in en maskin tvätt, sängkläder, sen somnade jag på soffan...

Man sover löjligt bra på min soffa...

Sen hände det inte så mycket mer...



F*ck...


Deklarationen...

Och som alltid...

Finns det 4000 andra saker jag borde göra istället för att sitta här och glo på skärmen.

Som tex att ta tag i den danska monsterdeklarationen typ NU!
Efter den 1/7 blir det böter/dag den uteblir...

För att inte tala om städatvättadammadiskavattnablommorbetalaräkningarslängasopor och allt det där andra...

Klara...

Färdiga....

GÅ!







Jo men eller hur...

Ja jag vet... Jag ska gå och lägga mig...

Jag tror minsann jag var en hit på midsommarfesten i år...
En del av kalasvännerna brukar annars stå ganska fast vid att jag är en elak jävel men i år tror jag nog tror jag tom de var glada att se mig...

Eller tja...

Glada att se min iPhone då...

Och glada att grannen delade gratis nät. Tack så mycket.

I iFånens YouTubehistorik har jag efter midsommarafton så bland annat...

Vill du...

Ligga...

I Sverige...

Har du absolut störst chans på midsommarafton...

Säger min kollega...


I beg to differ...






Godnatt

Cock Fruits

Det här... godiset... kan man hitta i en av stadens ICA butiker.


Alltså...


Är det inte något vulgärt över den där bananbilden...?




Eller är det bara jag...?

Phone etiquette...

Telia har nog fan världen absolut sämsta kundservice via telefon.
Om man börjar med att irritera sig lite grann över hur värdelösa "Mina sidor" är så är det ingenting jämfört med det vansinniga raseri jag känner inför deras telefonservice just nu...

Är nu inne på mitt sjunde försök att komma igenom deras jävla växel...

...

Jag kom igenom och har fått svar på det jag behövde veta.
Fick även upplyst pojken i andra änden om min ilska...
Han svarade med att tugga tuggummi i mitt öra...

Vad har vi då lärt oss av detta...?

Att jag INTE har ringt och messat för 1700kr den här månaden även om det ser så ut... *puh*

Samt att om man ber Telias automatiska telefonsvararväxel att dra åt helvete och kallar henne för luder så lägger hon på luren i örat på dig...

Man kan ju tycka att jag borde veta bättre...

Men tydligen inte...

Eller jag vet men jag tänkte jag testar och ser hur det går.
Det gick inge bra...

Såg Garden State idag och blev butter.
Jag klarar dåligt av den typen av film. För mycket känslor och funderigar.
Mitt instabila humör faller avsevärt mycket av sånt. Jag blir ledsen och huvudet går i spinn.
Efterföljande fika intogs således inte helt utan känsloutbrott.
Försökte ännu lite senare väga upp det hela med choklad och Hulk...

Chokladen fick mig att må skumt och Hulken gjorde mig mest kissnödig och lomhörd.

Väl medveten om detta, ytterst lättpåverkade humör, borde jag kanske inte sitta här och lyssna på Christian Kjellvander och läsa i mitt bloggarkiv utan gå och lägga mig...
Bloggarkivet är faktiskt lite underhållande emellanåt men huvudet snurrar allt för mycket. Christian är så skön men det gör mig tyvärr mer ledsen än glad att höra på...

Oohh nice... Oooohhhh pain...

Ibland får jag för mig att göra saker jag inte gjort på ett tag.

Aktiviteter som tagit upp mycket av min tid en gång, som jag uppskattade och längtade till.


När man nu får för sig att hitta på sånt här blir man dock smärtsamt påmind om att det var ett tag sen sist...

Fröken har nu träningsvärk i muskler som hon glömt att man kunde ha ont i och har således lagt sig till med en gångstil som påminner en aning om John Wayne...

Men oj vad roligt det var...

Vórsol

Kiviks Ishästar

Alltså...

...


Helvete satan och jävlar.

Varför kan jag inte bara gå och lägga mig och sova som alla andra små barn?

Varför tar det fortfarande emot?

Labil

Det finns så mycket som gnager, kokar och sliter i mig för att komma ut.

Det ligger precis under ytan nu.

I går natt red maran mig...

Jag drömde min mamma hade sålt min lägenhet och jag hade fått ett rum i hennes nya hus...

Rummet hade brun/beige/orangea medaljongtapeter...

Vilken ångest.

Jag grät av förtvivlan och vaknade stressad med bultande hjärta.

Vilken mardröm.

Ooooh...

This Honey is smokin' hot...



And she bears a striking resemblance to a well known reindeer...

Skulle du äta här?

Front Desk - Escort Service... Same same but different?

-Front Desk this is Honey, how may I help you?
-Hi. Is this Hollywood Escorts?
...
-No it's not.
-Oh ok. Bye...
-Bye.

Varför e hon naken tanten?

He he he...

Den må vara gammal men den är rolig ändå...

Stig till kassa 1. Stig till kassa 1, Honey väntar.

Börja skriva om vilken besvikelse mitt jobb är och hur oerhört splittrad jag är inför det hela men om jag ska börja reda i det kan jag sitta här hela natten och det pallar jag inte.

Däremot kan jag skicka ut en allmän efterlysning.

Jag har tydligen lyckats supa bort Stig...

Jag är i vanliga fall relativt tankspridd men med all annan skit som nu också susar runt i huvudet har det om möjligt blivit snäppet värre. För att inte nämna det faktum att min lägenhet ser ut som hej kom och hjälp mig.
Jag pysslar och drar lite i alla ändar på en gång och så blir jag distraherad av något och lämnar det jag håller på med för att göra något helt annat eller för den delen bara sätta mig ner och glo ut i luften.
Detta har då resulterat i en vansinnig oreda med prylar satan ta mig över allt.
Det har varit höga benlyft som gäller i lägenheten i stort sett 2 månader. Nu har jag då också ställt en massa saker framför min ena garderobsdörr vilket resulterar i att jag inte får tag på några strumpor. Kan säga att det är lite kallt om tårna att lalla runt i sandaler på väg hem från jobbet sådär runt midnatt.
Mitt på vardagsrumsgolvet ligger bäddmadrass, täcken och kuddar i en STOR hög och väntar på att jag ska återerövra herraväldet över min säng igen och sluta sova på soffan.
Får leta en stund innan jag hittar stället jag lagt klocka och ringar på dagen innan.
Igår kunde jag inte hitta mina nycklar utan fick ta extranycklarna.
Idag satt jag på köksgolvet och leta förtvivlat i verktygskorgen efter min skiftnyckel Stig som tydligen har fått fötter och försvunnit och det gör mig lite butter då hans närvaro har hög prioritet just nu eftersom jag dåligt kan spänna bultar utan honom.

Så skulle någon möjligen ha sett Stig får ni gärna höra av er.

Blommor och bin i South Park...

Kyle - Not now Cartman I have really serious problems.
Stan - Dude what's the matter?
Kyle - The kindergarten teacher is having sex with my little brother.
Stan - Wow!
Kenny - Really?
Cartman - Damn bro. Your little brother is pretty cool.
Kyle - It's not cool. Ike isn't old enough to understand.
Cartman - What's to understand. You get a boner, slap her titties around some and then stick it inside her and pee.
Kyle - Stick it inside her and pee...?
Cartman - Well ok fine. Unless you don't want to get her pregnant. Then you pull it out and pee on her leg...

I ett danskt badrumsskåp nära dig...

Jag vill hata dig för att du gjort såhär mot mig.
Jag vill hata dig för att du tagit den enkla vägen ut.
För att du har gått vidare.
Jag vill vara våldsamt vansinnigt jättearg för att allt.
Men jag kan inte.
Jag är bara ledsen.
Det gör bara ont.

Jag hatar mig själv för att jag mår såhär.
Jag hatar mig själv för att jag inte själv kan styra någonting.
Jag hatar mig själv för att jag är så ledsen.
Jag hatar att någon annan kan få mig att må så här jävla dåligt.
Jag kommer inte vidare...
Jag står fortfarande stilla och stampar på samma fläck...
Jag kan liksom inte se fram emot något.
Jag fixar dåligt "nu"...

Väninnan frågade häromdagen hur jag mådde och jag svarade att jo jag hade ju i alla fall slutat gråta ohämmat hysteriskt hur som helst.
Men nej inte ens det.

Ser mig omkring här hemma och hinner i 2 sekunder tänka "men du kommer ju snart hem igen" men nej det är ju det du inte gör...

Jag tror fan jag har blivit knäpp på riktigt...

Tell me this night is over...

"I hope that someone's gonna call
and tell me this night is over.
'Cause I wanna start living my life
before I get much older."

Tell me this night is over - The Ark - In lust we trust

De där jävla tv-reklamerna från J**ba driver mig till vansinne...
Det övergår mitt förstånd att det på fullaste allvar finns folk som är dumma nog att betala för sån här skit...

"Nu blir det riktigt hot... Karin Elisabeth tvättar din bil... Vill du se...?"

Ni är söta som tänker på mig och fortfarande läser denna, numer ytterst självömkande, blogg...
Hur det går...?
Ja det är ju det som är frågan... Som ganska många ställer.
En av de frågor som jag har svårt för att svara på utan att tappa masken.
På jobbet fungerar jag hjälpligt, i vardagen not so much.
Håller på och byter mobil, och abonnemang, och upplyste Tre om att jag skulle komma att portera mitt nummer vilket de svarade med att inaktivera mitt sim samma natt och Telia kunde inte portera på en vecka... Så mitt mobilnummer, som jag haft i all evighet, har lokalt försvunnit ut i rymden och jag pallar inte messa alla jag känner för att säga att jag har ett annat nummer i en vecka. Oh joy...
Har totalt tappat engagemang och energi att göra något som helst. Om jag var velig förr, har det nu tagit vanisnniga proportioner. Kan dåligt ta mig samman att göra någonting. Alls.
Humöret pendlar hej vilt.
Ibland lyckas jag framkalla ett visst jävlaranamma och tycker nu ska jag minsann t.ex. diska när jag kommer hem. Men nej.
Jag kan sitta i timmar och glo på skärmen utan någon direkt sinnesnärvaro men så vandrar ögat en lite bit åt sidan och det tomma skrivbordet påminner mig...
Sover fortfarande på soffan. Kan inte ta mig samman att gå och lägga mig själv i stora, tomma sängen.
Lägenheten ser ut som skit och jag mår likadant.


Same shit...

Different day...

Tänkte jag kunde prova på att tala om något annat kanske...

20

Orättvist orättvist orättvist.

Hjälper det att gnälla...?

Inte ett skit.

Men jag har fan inte förtjänat detta.
Ja jag tycker synd om mig själv men jag försöker jobba på det.

Varför är det jag som ska behöva gå igenom dessa stadier av helvete?
Varför är det jag som ska sitta här ensam i skiten?
Jag har fan inte gjort annat än slagit volter på kommando för att försöka göra dig glad och lycklig för att jag ville vara med dig och du bara pissar på mig.
Jag väntar i månader på att du ska ta steget över det hinder som legat mellan oss, ett hinder som jag inte kunnat göra något åt, men du bara sket i det.
Denna enda sak som kanske kunde räddat oss.
För henne har du säkert redan fixat, men du kunde inte göra det för mig...

Varför var jag inte värd det...?

Varför var inte vi...?

Jag kikade lite bland mina gamla posteringar häromdan och kom då fram till att min blogg minsann varit lite rolig en gång i tiden.
Nu är den mest bara patetisk.
Liksom jag...

Något som dock underhåller lite är att folk envisas med att söka på "Natascha Peyre naken" och lik förbannat väljer de att klicka på länken till min lilla blogg som ALDRIG någonsin ens haft något som liknar en nakenbild på ovan nämnda lilla stycke...

Livet är tyvärr orättvist, säger kloka väninnan, det är bara något man måste vänja sig vid.
Ja det må så vara men det suger ändå.
Känslan av att inte förstå.
Att stå totalt maktlös.
Jag förstår inte vad jag har gjort för att förtjäna detta...?
Det är orättvist.
I ett enda slag har jag stannat upp totalt och fallit handlöst ut i ingenting medans du bara har gått vidare.

Jag kan inte ta mig samman.
Jag kan inte gå och lägga mig i min egen säng utan sover på soffan under filt med tv:n på och dygnsrytmen är helt skev.
Jag kan inte äta utan att må illa alltså äter jag inte.
Jag har ingen som helst kontroll över någonting.
Jag kan inte få huvudet att sluta snurra.

Det finns så många frågor kvar som egentligen inte spelar någon som helst roll nu...



När slutade du älska mig?

När slutar det göra ont...?

Fabulous...
Jag kan inte betala hyran i tid den här månaden för jag var dum nog att lita på den jag delade mitt liv och mitt hem med.
Schnyggt...
Vad lär vi oss av detta månne?

Nog för att jag rent generellt tycker att människor är dumma, så även jag, så har jag varit korkad nog att tro gott om människor runt om mig.
Det tar alldeles för mycket tid och energi att gå runt och vara misstänksam.
Vad fick jag för detta...?

En fet smäll på käften.

Fy fan vad jag är patetisk...

Har åter igen sovit fullt påklädd med tv på och lampa tänd sittandes i soffan.

Att det kan göra så här jävla ont...

Fatta att jag vill göra dig illa. Jag vill att du ska vara lika ledsen som jag. Jag vill att du ska må lika jävla ruttet som jag gör. Känna dig lika jävla lurad och bedragen.

Jag skulle ju egentligen kunna ta och åka till jobbet, jag är ju ändå uppe...

Fortfarande...

Eller nä...

Huvudet är fan inte rätt påskruvat för någonting...

Det är första natten jag spenderar hemma på 4 dagar... Jag har bytt kära vänners soffa mot min egen...
Ett staplande steg...
Jag vet bara inte i vilken ände jag ska börja...

Jag kan fan inte hantera detta...

Varför ska jag behöva sitta här ledsen och ensam mitt i natten...?
Varför måste jag sova på soffan med tv:n på för att jag inte kan släcka och gå in och lägga mig ensam i min egen säng...?
Varför måste jag frysa hela tiden...?
Varför är det jag som sitter med skiten nu...?

På vilket jävla sätt har jag gjort mig förtjänt av detta...?

Kan någon svara mig på det?

Vad fan har jag gjort för att förtjäna att må så här jävla dåligt...?
Är det någon som kan svara mig på det...?

Jag kanske borde sluta innan jag kommit längre...?

Det här kan inte bli annat än patetiskt...

På allmän begäran...

Eller nått...



Yes I am alive...

The Fratellis - Chelsea Dagger

Efterlysning...

Vansinne...

I Shrek the Third trailern, som går på tv4, spelar de en väldigt trallvänlig låt som kör runt i min hjärna som faan.

Na nanana nanana nananana osv...

Ja ni vet...

Jag kan bara inte för mitt liv lista ut vad den heter eller vem som spelar.

Please help?

Vad att göra på väg till jobbet när Harry Potter är färdigläst...

Och i djupet under IKEA väntar H&M...

Logik...?

Pojken har fått en påse curry av sin mor.
Pojken tar med curryn hem till flickan.
Pojken packar upp sin väska och placerar påsen med curry på vardagsrumsbordet.
En dag senare upptäcker flickan detta och påpekar... -Det ligger en påse curry på vardagsrumsbordet...?
Pojken svarar att han har fått den av sin mor.
-Trevligt säger flickan.
Dagen efter har påsen med curry flyttat sig.
Från vardagsrumsbordet till skåpet i hallen...
Kryddor förvaras varken i eller på ett skåp i hallen.
Skåpet i hallen står en meter från köket.
Vet ni vad jag tror...?
Jag tror att påsen faktiskt har förflyttat sig själv och jag tror helt enkelt att den tagit en vilopaus i hallen.
Currypåsar har nog inte så långa ben så det kan vara jobbigt att gå den långa vägen från vardagsrummet till köket.

Vad tror ni?

En massa dravel...

Lönen brakade in på kontot avsevärt mycket fetar än vanligt...
Märkligt...
Inte rota så kanske man får behålla pengarna...?

Neeeeeeh.

Har de betalat ut dubbelt för övertid?
Jepp.
Kommer de att dra av det på nästa lön?
Det kan du ge dig fan på.
Kan jag göra något åt det?
Förmodligen inte.
Om det suger.
Nått så in i helvete.

Har som gäst besökt SPAet (?) på mitt jobb.
1h massage gratis.
Very nice...
Flickan var dock näst intill våldsam så stark var hon i fingrarna... Eller vad det nu var hon använde sig av lite då och då gjorde det ruskigt ont.
Fast ändå inte på nått sätt...
Men det var ändå jävligt nice.
Pain is your friend...

Monkey...

Nattens apryck resulterade i att jag bet mig i tungan.

Jag ber härmed att få tacka evolutionen för att munnen inte är full med huggtänder...

För att inte tala om...

... den fruktat tunga, en gång om året återkommande, dagsattdeklareraidanmark-ångesten...

Och nu är det BRÅTTOM!

Instant retail therapy...

Det händer lite då och då att jag är i behov av terapi.
Den typen man betalar för och som resulterar i en påse i handen innehållande något trevligt.
Men...
Ibland funkar det inte lika bra...
Som tex när man står där med sin påse i handen och känner...
-Varför i hela friden gjorde jag nu såhär? Jag har ju faktiskt inte riktigt råd med det här...
Eller när betalningarna ramlar in på det danska kortet (ett par dagar efter köpen eftersom allt går långsammare i danmark) och det kontot helt plötskigt skriker MINUS...


För att inte tala om när kreditkortsräkningen dunsar ner på dörrmattan...

"Köp dig fri köp dig lycklig..."

sa Charta 77...

Det funkar sådär...

Det där med att det är fel i huvudet på mig...

I Danmark får du full lön från första sjukdagen.
Vad tror ni det leder till?
Att en fis på tvären är nog anledning att sjuka sig och stanna hemma nån dag tills man är ledig... Man blir liksom "långledig" och får full lön.
Ja ja bla bla vissa är ju sjuka på riktigt bla bla bla, men nu bestämmer jag att vi helt enkelt bortser vi från dem.
Vissa är helt enkelt oftare "sjuka" än andra och det är jävligt uppenbart.
De har stått och jobbat hela kvällen med mig utan ett pip, nys, host eller snorande och så ringer de in och sjukar sig klockan ett nästa dag. Min chef ringer och frågar om jag kan tänka mig att komma in och jobba extra på min enda lediga dag och jag får ångest för att jag säger nej.
Vad e det för fel i huvudet på mig?
Inte fan ska jag behöva må dåligt över att säga nej till en extra vagt, något som jag har all rätt att göra. Det är ett helvete att få schemat att gå ihop för att folk bara är "sjuka" i kör. Idag är det 3 personer sjuka. 3 personer som vi inte kan vara utan, deras platser måste fyllas med andra nissar annars går det inte ihopa och det är just det som jag tycker är jobbigt med att säga nej. Jag vet att om de INTE får in någon annan att ta deras platser så kommer de som är kvar att få jobba häcken av sig och det är där skon klämmer.
Förra årets dag med husets absolut högsta sjukfrånvaro var Danmarks varmaste dag. Vad säger det...?
Jag vet att min chef inte försöker ge mig dåligt samvete med vilje men det är frustrerande för henne också att inte få in folk som kan hjälpa till och jag är tyvärr dum nog att ta åt mig om jag säger nej.
Ibland måste jag tyvärr säga att jag inte tycker om mina kollegor.

I biffen...

Försökte ge The Departed en ny chans.
Det gick sådär...
Visst det är en film med många bra skådespelarinsatser men jag blir bara så lack på slutet och då kan det tyvärr kvitta hur bra filmen varit innan det.

Children of Men däremot...
Honey likes.
Minsann om jag inte fällde en tår eller två när barnskrik får "vuxna" män att sluta slåss, och nu är inte jag den som lipar till filmer i vanliga fall.

Satt igenom The Zodiac igår kväll.
Det är en låååång långfilm.
För att inte tala om att den är ganska beige. Rent färgmässigt alltså, men jag tyckte allt den var bra ändå.


På fredag blir det pirater för hela slanten...

Me like witty Jack...

Danskjävlar...

Jag förstår verkligen inte vad det är som gör att det är totalt jävla omöjligt för danskar att köra alternativt dirigera tåg så att de går i tid enligt tidtabellen...? Någon som kan upplysa mig om det? Är nu tvungen att sitta på malmö c och vänta i en hel jävla timme på nästa tåg vidare till ankdammen bara för att tåget från jobbet inte behagade köra när det skulle... Och det suger som fan. Dåligt batteri i telefonen har jag också... *suck*

Mexikansk tråkföljetong...

Ja ja jag ska sluta tjata om den jäkla blomman...

Men...

Nu har den faktiskt slagit ut...

Eller tja en av dem, jag har två lökar till nämligen... Massor med mera bloggmaterial...

Ja jag skojjar...

Anyways...


Blompungen öppnade sig tidigt igår morse när jag redan hade lämnat hemmet och för att den inte skulle förpesta hemmet men heller inte frysa ihjäl på balkongen så fick den flytta ner i källaren.
Så jag lyckades faktiskt missa den berömda doften för när jag gick ner i källaren för att hämta den idag så hade den slutat lukta... Men jag fick höra att det hade luktat gödsel i vardagsrummet...








Men visst ser den cool ut?

Mexikansk mördarlök...

Hur ska detta sluta ???

Mexikansk mardröm fortsättning...

Ja eftersom jag har dåligt med tid att sitta vid datorn och blogga roar jag mig med att mobilblogga... Tyvärr har jag inte lyckats lista ut hur man får in två bilder i samma inlägg så det fick bli två inlägg... En av lökarna hotar nämligen med att slå ut medans jag inte är hemma idag och jag hade inte hjärta att ställa ut saken på balkongen innan jag gick... Det är lu kallt... Kan bli en spännande upplevelse att öppna dörren i kväll...

Mexikansk underblomma...

Min söta mamma har varit på trädgårdsmässa i Göteborg och köpt konstiga lökar... Den heter tydligen mexikansk underblomma och kan stå rakt upp och ner på ett fat utan vatten eller jord och blomma. När den blommat ska man tydligen plantera den och så kan den leva vidare. Mamsen fick inte så hemskt mycket information av säljaren så hon bad mig kolla på nätet hur vi skulle gå till väga med denna mycket spännande växt. Google to the rescue... Nu visar det sig då så att denna växt även kallas för "stinkkalla" för när den slår ut luktar den öppen r*v... Man säger tacktack söta mamma...

På toadörren...

Jag förstår inte.


Men gör man egentligen någonsin det?

Jaha ja...

Så var vi där igen....

Födelsedag...

Grattis på mig :)

Om det blir kalas...?

I badrummet så klart...

Felparkering...

Bad hairday...

Om man har en dålig hårdag....

Ni vet en sån där dag när ansiktet känns flottigt, ögonbrynen är i behov av en omgång, händerna är torra och fnasiga, bikiniformen kan inte ens anas och man gott hade kunnat lägga ner liiite mer tid på make upen...

Inte fan blir det då bättre av att behöva stå på jobbet och tala med den här mannen...

Starkt jobbat Honey...

Jag har gjort ett dåligt val. Jag gör det ibland, tror att jag gör ett klokt val men ack nej. Tycker att jag ska vara annorlunda och vill inte göra samma som alla andra och så slutar det med att det kommer tillbaka och slår mig i nacken.

Det suger.

Jag har väl åtminstone vuxit ifrån reaktionen att ohämmat gråta tills jag får det jag vill.
Frågan är väl kanske om jag inte skulle kunna tänka mig att ändå göra det i det här fallet för fy fan vad det här stör mig.

Jag har ingen annan än mig själv att skylla för denna dumhet, (eller tja, lyssnade lite på pojkens åsikt ;) men fattade själv beslutet) detta oerhört korkade val som jag förmodligen kommer att få dras med ett tag framöver.

Vad har jag då gjort som möjligtvis kan skapa sådan irritation?

Jag har skaffat fel mobil.

Satans eget redskap för att driva världen till vansinne.

En satansjävlarövNokia N73.

Skaffa aldrig någonsin denna telefon.

Den är värdelös.

Man kan ju undra varför i hela friden jag ansåg att det var dags att göra mig av med min älskade K750, och varför i helvete fick jag för mig att jag skulle ha en Nokia?

Visst.

Den är ny och fin och den kan massor med saker (har jag hört)…

Men…

Den är långsam så du får vänta tills någon gång nästa vecka innan den tycker att NU kan vi starta det här lilla programmet.

90% av bilderna, tagna av den fantastiska 3,2 Megapixel kameran med Carl Zeiss optik, blir värdelösa. Telefonfanskapet behöver exakt perfekt ljus och måste hållas alldeles jävla blixtstilla i de 20 sekunder det tar att ta en bild.

Vill man då inte spara denna bild utan slänger den direkt då hänger sig fanskapet helt jävla omotiverat så batteriet måste plockas ut för att få liv i skiten igen.

Den vägrar lyda mig när jag vill att den ska söka nät manuellt och sen GE FAN I att söka automatiskt. Har jag sagt att den ska söka manuellt så ska den fan inte, två sekunder senare, bli schizofren och automatiskt byta operatör utan att jag talat om det för den.

Det ringer inte i headsetet. Spelar man musik med headsetet inkopplat och det ringer eller man får ett mess så ringer/piper det inte i headsetet, det blir bara tyst och så ringer det i telefonen istället.

För att bara nämna några av alla de irritationsmoment som den här jävla telefånen skapar. Nu är den dessutom inlämnad för att få ny mjukvara, det kommer ju att lösa sååååå många problem... Yeah right...

Får man lov att byta om man inte är nöjd med en vara?

NEEEEEEEEEEEEEEEEEEEE!!!

Usch jag blir så arg bara av att tänka på skiten och det suger att jag ångrar mig… Men visst. Shit happens…. Det är bara att bita ihop och gå vidare…

Har fan funderat på att sälja skiten och köpa en ny men man är ju bunden till den här luren i typ 16 månader till så det känns ju sådär ekonomiskt…

Fan vad det här suger.

I will never ever cheat on Sony Ericsson again…

Det snöar...

Jaha...

Nån vit vinter får vi fan inte men snö i mars det tycker vädergudarna är en alldeles lyyyyyysande idé... Man blir liksom på så fantastiskt bra humör. Det spritter av glädje i hela kroppen och man vill ingenting hellre än jubla och dansa naken i det underbara vädret...

Eller?

Kanske inte.

and the shit just keeps on coming...

Går jag ut på balkongen för att plocka ner julslingan* från balkongräcket?
Jo men visst. Håller ju ändå på att packa ner julpyntet** i kartonger så då kan den ju lika bra få åka ner.
Är det lönt att spara skiten när det ändå bara är halva slingan som lyser?
Nej inte direkt.
Är jag fortfarande på dåligt humör?
Jepp.
Blir det månne så att jag kanske tar i lite mer än nödvändigt om jag är på uselt humör?
Kan nog vara så ja.
Det är väl inte så att jag lyckas knäcka ena fästet till vind/insynsskyddet som sitter på räcket för att få loss ljusfanskapet trots att jag klippt sladden i små bitar?

Jo men självklart.

*Je je jag vet att det mars...
**Bite me...

It sucks to be me...

Ja fortfarande....

Satansjävlakukhelvete...

Inte för att det gör så jävla ont men nu är jag fucking handikappad.

Amputerad.

Det hade väl förmodligen gjort ondare om jag inte trippade på smärtstillande för halsen.

Ja ja skyll mig själv för min jävla fåfänga men det suger fan att vara jag.

Vaknar och är på dåligt humör och så det här ovanpå det.
Detta kommer jag dessutom att få dras med ett tag och det ser ju såååå förbannat snyggt ut.

Det var fan länge sen det gick så här illa.

Ok då...

Det gör ont...

Helgens utmaningar...

Var en sväng i Dublin här i våras och kunde inte låta bli att shoppa lite på HMV.
Det blev bland annat V för Vendetta.
På baksidan står det som ni kan se att filmen finns på disc 1.

Men vilken disc som är vilken...?

Det finns ju alltid en möjlighet att jag blivit lokalt blind och verkligen inte ser men det hela slutade med att jag fick ta en disc på måfå och testa i spelaren...

Ok... So far so good...

Nu är inte jag den som väljer att se mina filmer textade om valmöjligheten finns men vissa filmer är lite mer språkligt utmanande än andra.
Språket i V för Vendetta skulle jag nog vilja säga är lite mer avancerat än i många andra filmer.

Idag kan du få dina filmer textade på ungerska och arabiska om du så vill...
Tror ni min utgåva är textad på svenska?

Neeee...

"V: [Evey pulls out her mace] I can assure you I mean you no harm.

Evey Hammond: Who are you?

V: Who? Who is but the form following the function of what and what I am is a man in a mask.

Evey Hammond: Well I can see that.

V: Of course you can. I'm not questioning your powers of observation I'm merely remarking upon the paradox of asking a masked man who he is.

Evey Hammond: Oh. Right.

V: But on this most auspicious of nights, permit me then, in lieu of the more commonplace sobriquet, to suggest the character of this dramatis persona.

V: Voilà! In view, a humble vaudevillian veteran, cast vicariously as both victim and villain by the vicissitudes of Fate. This visage, no mere veneer of vanity, is a vestige of the vox populi, now vacant, vanished. However, this valorous visitation of a by-gone vexation, stands vivified and has vowed to vanquish these venal and virulent vermin van-guarding vice and vouchsafing the violently vicious and voracious violation of volition.

V: The only verdict is vengeance; a vendetta, held as a votive, not in vain, for the value and veracity of such shall one day vindicate the vigilant and the virtuous.


V: Verily, this vichyssoise of verbiage veers most verbose, so let me simply add that it's my very good honor to meet you and you may call me V.

Evey Hammond: Are you like a crazy person?

V: I am quite sure they will say so."

Jepp... Me like IMDb.

Dagens terapisyssla...

Organisera min filmsamling...

Mina DVD:er alltså...

Har än så länge hunnit lägga upp 92 filmer i min lista på Discshop och då har jag ändå en hel hylla kvar...

*pust*

Och alla videofilmerna då...

Alla 140...
(+- 15 eller nått )

Ja de kommer jag att fortsätta ignorera.

Diet...

Det är lite som att vara på diet med den här halsen...
Man kanske tom kan gå ner lite i vikt på köpet...?
Matintaget består mest av kall nyponsoppa och smoothies på diverse frukter och bär.


Ja just det ja...

Så var det visst lite sånt här också...

I en Konsumbutik nära mig...

Kan man tydligen hitta ett dansband...

Ett enmansdansband...

Med keyboard...

På skånska...

Det sugej att vaja jag...

Jepp...
It sucks to be me jight about now.

Jag kan inte säga "r".

Låter mer som [ae:j] eller nått... Nej jag var väl aldrig bra på att skriva fonetisk skrift heller då.

Men visst... Det är väl kanske inte det allra värsta.

Det gör ont.

Som faaan.

Inte hela tiden kanske men på väg ner och mellan "voltarentripparna" är det så lagom roligt att vara jag.

Börja från början kanske? Ok då...

Förra våren roade jag mig med ett antal halsbölder och halsflussar. Vid sista vändan och farbror doktorn tyckte han att det kanske kunde vara på sin plats att helt enkelt ta bort halsmandlarna. Vid det tillfället var jag ganska trött på att bli sjuk en gång i månaden så det tyckte jag lät som en bra idé.
Yeah right...
Med våra fina vårdköer tog det så lite drygt 6 månader för mig att få en tid till operation.
När papperna kom började jag fundera lite över det hela.
Är det verkligen nödvändigt nu? Jag har ju faktiskt inte varit sjuk på ett bra tag.
Vad gör egentligen mandlarna? Kommer det göra ont?
Bla bla bla...
Jag blev i alla fall inskriven. Trycktestad, blodsugen, utfrågad och hemskickad med tvättsvampar för att återvända för operation dagen efter. På fastande magen och skrubbad i sprit.
Så med ytterst fnasigt ansikte (för inte fick man smörja in sig med något efter spritskrubben), iförd knästrumpor och en ruskigt snygg nattskjorta går jag så för att möta min bödel.

Intressant hur alla som kommer och ska prata med mig, under tiden jag ligger och väntar på operation, måste klappa mig på handen som de precis har stuckit i med en fet nål och satt ett plaströr i...

Jag har aldrig blivit opererad eller sövd förr så jag låg mest och skrattade åt första halvan av narkosmedlet... Sen började det göra jävligt ont i armen och det hela kändes som en dålig fylla. Ni vet när man fått FÖR mycket och är på väg att däcka för att garanterat spy när man vaknar.

Sen tog operationen ungefär 2 sekunder.

Sen var man bakfull en dag. Med fingertutt, syrgasmask, rör i handen och klisterlappar med sladdar till maskiner som piper samtidigt som det snöade järnet utanför fönstret.
Farbror doktorn tyckte bakefter att det var rätt val att ta bort mandlarna, de hade tydligen inte varit särskilt snygga. Själv är jag dock fortfarande något tveksam.
Fick höra en massa skrämselpropaganda, bland annat från min egen rara bror, innan operationen medans en av min mors bekanta tyckte att "det känns som en taskig halsfluss men det går över".

Mhm... En jävligt bitchig halsfluss I shit you not.

Sjukskrivning i två veckor, en seriös laddning smärtstillande i "torpedformat" och enbart kallt och flytande i minst en vecka.
Nu har jag snart varit hemma en vecka och jag kan lugnt meddela att jag kommer att fortsätta med det kalla och flytande ett tag till även om smoothies, glass och nyponsoppa kan bli något tråkigt i längden...

Det gör ont att vara jag...

Jaha...

Och hur bra tycker du det går med det där bloggandet då Honey...?

Känns jävligt typiskt mig tyvärr...
Även om jag är jävligt imponerad över att jag faktiskt fortsatt så länge som jag gjort.
Mitt intresse kan ibland vara ytterst flyktigt.

Men intresset är inte förlorat... Det är bara så att tiden inte räcker till. Jag kan gå runt och formulera inlägg i huvudet men sen kommer de inte längre...
Det beror kanske på att jag vill sitta i fred och blogga och nu för tiden har jag inte så mycket tid för mig själv.
Tiden delas upp mellan pojkvän, jobb och hushållssysslor...
Det är inte heller en alldeles smärtfri omställning...
Från att vara ensam och jobba natt med mycket ledigt till att jobba dag och leka med pojkvän.

Eller är det bara jag?

Men helt ärligt...

Var fan tar tiden vägen?

Snäll och trevlig...?

Jag envisas med att hävda, trots att det finns de som säger emot, att jag är snäll och trevlig men lite då och då får jag väl erkänna att jag allvarligt funderar över om det kanske trots allt bara är hittepo* ändå...

Jag springer (snyggt att inleda med en motsägelse... nåväl...) mot centralen för att nå tåget till jobb. Utanför centralen står de... Grälla och påträngande i stort antal... De j**la gratistidningsutdelarna.
De är ju för faen hur många som helst och de är överallt och ska tvunget försöka pracka på, förlåt erbjudaaaa, sin tidning som OCKSÅ finns över allt. Tåg och papperskorgarna svämmar över av alla dessa tidningar och de som inte kastats på lämpligt ställe slutar sina dagar som små regnuppblötta, guckiga pappersmassehögar på marken. Anyways åter till historian...
Han (en liten pojk ur dagens gratistidningsutdelarflock) tar tidigt sikte på mig.
Bråttom har jag.
Han håller sin tidning i den utsträckta armen och tittar uppfordrande på mig där jag kommer skuttande.

Jag är inte på humör, vilket resulterar i ett...

-Ser det ut som jag vill ha din tidning...?

....................................

*telefonen ringer*

-Yes**...?

*tystnad*

*klick*

*mummelmummel*

-HejjagsökerHoneyärdetdu?

-Ja, vad vill du sälja då?

-Digitaltv.

-Jaha då tycker jag att du kan ringa en annan dag då.

-...? Ok hej.


Dagen efter...

*telefonen ringer*

-Yes...?

*tystnad*

*klick*

*mummelmummel*

-HejjagsökerHoneyärdetdu?

-Jepp och du vill sälja digitaltv.

-Ja. Vad tycker du om det?

-Du... När jag sa att jag tyckte ni kunde ringa en annan dag så menade jag inte i morgon.

-Öh. Tack hej.

........................................

På väg mot tåget hem från Malmö idag, som alltid med lurar i öronen, passerar jag Stortorget. Här står det ett par medlemsvärvare av något slag. När jag närmar mig, utan att på något som helst sätt visa dem något intresse, delar de på sig och en av dem tar sikte på mig.
Ack så hurtigt tycker han...

-HEJ!

-Glöm det.


/Honey, sötare än socker...


*Skånska för "påhittat" för den som inte talar nämnda språk...
**Jepp... Så charmig e jag när jag svarar i telefonen...

I natt jag drömde något som jag förmodligen aldrig heller dröhömt förut...

Jag vaknar av att jag knuffar på den sött sovande pojken vid min sida...


-Va e de...?
Undrar den stackars misshandlade pojken.

-hnjjfsogbs...
Får han till svar, något han då inte nöjer sig med.

-Va e det...?
Undrar han igen och får till svar...

-Undskyld mig, det var ikke...

...?

Kan man kanske få det klassat som en arbetsskada...?

Att bara sådär, vakna mitt i natten och prata danska...?

Det där med lönehelg...

Saldot på samtliga mina konton är 2 siffrigt. (Eller tja 4 siffrigt om man räknar med örena också...)
Jag får inte lön förrän på onsdag...
Räntorna höjs, kursen sjunker...
Det är inget bra.
Alls.

Jag måste bli bättre på att spara pengar.

Eller iaf bättre förvalta det jag har.

I natt jag drömde något som jag aldrig dröhömt förut...

Jag drömde jag hade sökt en ledig tjänst och skulle jobba på...

Forex...

Jag var också inbjuden på middag hos en vän som redan jobbade där. På denna middag kom en annan gammal vän som jag inte sett på många år. Hon delade ut kartor med 1 ppiller till samtliga runt bordet...

Även pojkarna...

Hur var det nu med min menatal hälsa igen...?

Mitt skrivbord...

En vanlig dag på jobbet...

Hur var det nu egentligen med årets julklapp 2006...?

En av världens självklarheter...

Älskade lilla brorsbarnet är 3 år.
Klok som få, ser rakt igenom mig och säger...

-Honey du är konstig.

Om det där med att gå på bio...

Martin Scorsese's The Departed...?

Honey säger...

-Va faaan...?

-Värdelöst.