Enjoy the silence...

Hade jag inte åkt hade jag garanterat ångrat mig och ånger hjälper aldrig.

För liten Honey som missat DM under sin storhetstid och inte så ofta går på stora konserter var det storslaget.
Vi hade sittplats längs med långsidan. Visst kanske inte klockrent men det visade sig vara ok iaf. Det kändes dock lite fånigt att bara sitta lugnt och stilla, hade gärna rockat loss på golvet och ylat i kapp med alla andra men med tanke på vad min kropp jobbade med så hade jag nog inte överlevt.

Eftersom jag just nu knarkar bort min hjärna på receptfria smärtstillande och penicillin så har jag kasst minne (jämfört med annars när jag har uselt minne...) så jag kan dåligt komma ihåg låtar och ordning och så kan jag eg inte återge det hela men det var ... ljuvligt, avslappnande och hjärtvärmande...
Precis vad jag behövde.

Åka den långa vägen hem efteråt var ju dock inte speciellt upphetsande, trött, frusen, och aningens spak men hem kom jag och jag är så glad att jag åkte.