Another day in paradise...

Jag tror nog fasen det här har varit den längsta veckan i mitt liv.

Jag vet inte riktigt varför jag stirrar mig så blind på min önskade anonymitet. Häromdagen, under the influence I might add, tjongade jag ju upp en bild bara sådär. Visst, den försvann igen inom loppet av ca 20min men likväl lyfte jag slöjan en liten stund* fråga mig inte varför.
Men det här har blivit ett scoop i media och säger jag det rakt ut så har jag därmed avslöjat ganska så exakt var jag jobbar och det vet jag inte om jag är mogen för än.
Men visst en del av er har säkert redan kunnat räkna ut åtminstone på ett ungefär var jag jobbar men jag vet inte om jag vill säga det rakt ut.

Vi kan säga såhär; en mindre genomtänkt kollega gjorde, på arbetet, en olaglig deal med någon som senare visade vara journalist. Det hela filmas och blir ett scoop där ALLA inom min yrkeskategori blir utpekade i tidning och tv för att vara involverade i detta. Visst, på en del ställen funkar det nog tyvärr så men inte hos oss och JAG ÄR FAN INTE INBLANDAD.
Den inblandade kollegan fick gå direkt det kom ut och han som arbetat tillsammans med honom blev avstängd men har nu fått komma tillbaka.
Managers och politiker slår ifrån sig, gapar stort i sitt hyckleri och menar "det här är ju förfärligt, det hade vi ingen aaaaaning om..."

Yeah right...

Så den senaste veckan har jag, visserligen inte till namn men dock, varit utpekad som "kriminell"** i media.
Det har nu då under veckan kommunikerats ut en massa pekfingrar och förmaningar till andra på jobbet medan jag och den resterande kollegan har gått runt och hukat oss för vi inte har vetat om de andra faktiskt trodde vi också var skyldiga i detta men bara inte blivit tagna.
Det har i media hotats med polisförhör och på jobbet tjatats om policies (?) som INGEN känner till och i detta vansinne har vi gått runt och skämts och känt oss utpekade för något vi inte har med att göra.
Jag pratade med min närmsta chef igår och de står bakom oss och tvivlar inte på vår oskuld i detta så det börjar väl lugna ner sig nu men jag kan villigt erkänna att jag letat jobb aktivt i veckan som gått och det känns fortfarande lite olustigt att vara där.
Det är kallat till möte idag så vi får väl se vad de säger om det hela.

Där fick ni något att bita i...


*Och NEJ jag vill inte höra saker som "ja men min läsare cachar alla nyuppdaterade sidor blablabla" sånt finns inte humdidumdum...

**Ja, kanske lite att ta i men det är så det har känts.