-What are you looking at sir? -I am looking at you miss...

Så... Nu har jag gråtit en skvätt...

Vanliga "drama/actionfilmer" brukar inte kunna röra mig till tårar. Speciellt inte om jag sett filmen förr utan problem.
Sist jag grät till en film* var när jag såg Hotel Rwanda på bio. Den filmen är ingen feelgood historia kan jag lugnt meddela men ändå något jag tycker alla borde se.

Idag hade jag dock tydligen känslorna på utsidan och satt i soffan som ett litet knyte ömsom drabbad av heltäckande gåshud och seriösa anfall av hjärtesnörp.

Jaha men vad såg jag då...?

The Last of the Mohicans...

Oh my God...
Männen, musiken, vyerna, sagan...

Idag fick den mig på fall...


*Det nöp också ganska bra i hjärtat när Nick Stokes var instängd i lådan i Tarantinos CSI-avsnitt...