Don't I know how to pick them?

ZzzZZZzzzz....

*tjingelingeling*

.....

*tjingelingeling*

*suck*

-Åååhhh... Honey...

-Hej det är A****s.

-Huh?

-A****s.

-Ehh hej...?

Whatthefuck...
Hjärnan spjärnar emot. Det tar en stund att komma igång om man jobbar natt, inte sovit så mycket som man borde och blir väckt av telefonen klockan sju en afton.

A****s...
Rösten låter allt lite bekant.

*ktching*

Whatthefuck... Hur faan e detta möjligt?

A****s är en pojke som jag härförleden följde med hem efter en blöt afton på stan...
Han var lång, söt och visade klara tecken på att besitta god humor vilket ju är en klar fördel.

Kondomer däremot, kunde han inte alls hantera...

Och fick således vara utan action med kommentaren...

-Du kanske skulle ta och öva på det där?

Jo det kunde han ju hålla med om...

När det så var dags att gå undrade han om vi skulle ses igen?
-Tycker du verkligen det?
Jo det tyckte han och bad om mitt nummer.
Dumsnäll som jag är svarar jag med att jag ju kan ta hans nummer istället vilket jag också gör.
Återigen tillbaka till det där med att inte vilja vara elak hur fan jag nu får ihop det genom att luras och ta hans nummer utan att eg känna någon påträngande lust att höra av mig?
Ut genom dörren lallar jag och far hem till mig och hör inte av mig.
Alls.
Illa illa av mig kanske men bättre låta bli än att höra av sig och bli påmind om att man inte är så sugen och sen behöva bryta det igen.
Eller ja... va fan vet jag...

Nåväl.
Lite över en vecka efter ovan nämda telefonnummerbytarscen ringer det alltså på min hemtelefon en afton när jag snusar sött i kudden.
A****s...
Jag har ju inte hört av mig till honom alltså har han ... slagit upp mig i telefonkatalogen? Fullt möjligt eftersom jag berättat vad jag heter och det inte är så hemskt vanligt i min stad.
Nej minsann han har så.
A****s jobbar på ett företagetsomdelarutbrevmeninteheterposten och erkänner villigt att han har snackat med en god vän som jobbar på samma företag i min stad. Denne vän har då kollat sina mottagarlistor där jag ju står med och flinkt lämnat ut den informationen som står där om mig.

Genom att erkänna det gick han från ett handlande som ju faktiskt kan tolkas som rart/vrickat romantiskt till total stalkervarning på ungefär två sekunder blankt.

När det även kom fram att han från denna mottagarlista även fått fatt i mitt mobilnummer, som nu råkar vara skyddat, känns det genast ännu mer olustigt.

Visst, jag har själv uppgett mobilnumret när jag gjorde min eftersändning men det betyder fan INTE att någon, som i arbetet har tillgång till dessa listor, ska kolla upp det och ringa mig privat.

Efter lite nervöst skojjande om att han ju tom kan få fatt i min portkod (här tyckte han att nej det kunde han inte för sånt fick de ju inte dela med sig av... go figure) så kom då fram att han tyckte att det kanske kunde vara lite trevligt att kanske ta en fika...

... eller kanske ha lite sex...

Jasså minsann det skulle det va...

Jag har idag ringt till företagetsomdelarutbrevmeninteheterposten och frågat hur det eg ligger till med deras mottagarlistor och upplyst dem om vad han har gjort.
Flickan frågade om jag ville anmäla honom för det var ju faktiskt sekretess på de listorna men det tyckte jag skulle vara lite att ta i. Han har ju faktiskt inte gjort något annat än varit lite ... betuttad...?

Driftig i sin kåthet...?

Ja ja ok då... Visat seriösa stalkertendenser...

Singelförbannelsen, att hitta fler nötter än raringar, hånar mig lite grann tycker jag.

Och om ni undrar så är chansen att jag hör av mig till honom efter detta om möjligt mer obefintlig än den var innan han hörde av sig.