Jag har hängt upp min första tavla.
Att det skulle vara så svårt... Nu menar jag ju då inte rent "tekniskt" utan snarare psykiskt...
Detta är mitt hem.
Jag äger* den här lägenheten.
Att det ska vara så svårt att komma i ordning?
Har bott här sen i januari och har först nu hängt upp min första tavla.
Ni ska se att den ramlar ner innan december...
Vandrar omkring och tycker visst också själv att mina väggar kanske är lite kala men jag kan ju inte heller riktigt bestämma mig för vad jag ska hänga där.
Att det inte kommit upp tavlor förr bottnar nog lite i att jag är allergisk för att göra hål i väggar... Herre gud tänk om det blir fel....? Vilket då medför att det kan ta evigheter innan det kommer upp saker just därför. Mina yttepyttesatelliter står mer eller mindre på golvet just för att jag inte vill borra i mina väggar, vilket ju i sin tur gör att ljud upplevelsen kanske inte är så bra som den skulle kunna vara.
Har visst alla möjliga inredningsidéer men ack så svårt att komma till skott. Skulle vilja byta överdrag på soffan, som är en tokröd Tomelilla med extra kuddar, vill också gärna ha en ny matta och ev någon fåtölj. För att inte tala om det där snygga tyget som jag skulle kunna hänga på väggen och ha matchande gardinvepor till. Skrivbordet och alla papper, för att inte tala om datorerna, kanske skulle kunna gömmas bakom en skärmvägg?
Sen är det ju tusen och en halv praktiska saker också, som att göra något åt alla sladdar som dräller överallt... Tror inte det finns så många flickor i det här landet som bor själva och har så mycket sladdar. Strömsladdar, nätverkskablar, högtalarkablar, rca-kablar, usb-sladdar, antennkablar, telefonsladdar, scartkablar (startkablar har jag i en påse i källaren) and the list goes on... Det är inte det att jag drar sladdar över hela golvet men uttagen sitter konstigt till och så ska jag envist koppla ihop saker med varandra.
Nåja... Nu sitter den där i alla fall... På väggen mittemot min säng, brevid vägghyllan från IKEA (de hålen var redan borrade och behövdes bara fyllas).
Den är inte hipp, cool, "inne" eller särdeles klassisk men den har en fantastisk blå färg som är så skön att vila ögonen på när man vaknar.
*Att sen banken äger mig är ju en helt annan femma...
söndag, oktober 02, 2005
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar